söndag 25 januari 2009

Suck

Dag för lite uppdatering.
Inte mycket att skriva om.
Har mått så otroligt kass den sista veckan.
Om jag sov mycket under julen så är det inget mot vad jag gjort det sista.
I förra veckan,(v3) blev jag förkyld och låg hemma med feber måndag och tisdag. Tisdags kvällen bar det av mot universitetet för nästa del i min kurs. Jag sov urdåligt, missade sömntåget varje kväll. jag var trött vid 20 tiden och vi pluggade till 21-22. sedan kunde jag inte sova. Sov oroligt och vaknade flera gånger under natten, det brukar jag inte göra.
Men jag klarade dagarna i Linköping hyfsat, hade dock inte gjort mina läxor så jag fick stå där med skammen när jag skulle redovisa. Trist, ja men jag orkade inte bry mig så hårt som jag brukar.

På fredagen bar det av hemåt igen och det var skönt att komma hem. Lördagen innebar lite arbete i kyrkan, vi håller på att ordna ett barnrum för alla barnen där. Så jag städade ett förråd. Det tog större delen av dagen att fixa i kyrkan, på kvällen bjöd vi goda vänner på plankstek.
Söndagen var det möte i kyrkan, mot slutet var jag så trött att jag inte riktigt kunde hänga med på någonting. Väl hemma gick jag och la mig. Somnade ca 14, väcktes fram på eftermiddagen, åt lite och gick och la mig igen. Sov tills klockan ringde på måndag morgon. Var som en zombie hela dagen på jobbet, mådde så dåligt. Sjukskrev mig på tisdagen och har sovit hur mycket som helst. Kände mig något piggare på torsdag kväll och hyfsat på fredagen. Bestämde mig för att följa med till IKEA under lördagen. Och gissa vad......jag är helt slut i dag.
Var tog mina krafter vägen?????

Har ringt vårdcentralen för att kolla med en doktor varför jag mår så konstigt, har förstått att man ibland måste byta medicin för att alla inte passar alla. Får se vad de säger. Har i drygt en vecka gått med en så konstig känsla. Som om jag tagit en stark halstablett, mentolen brukar ju göra så att det känns lite kallt och friskt, så känns det i min hals och näsa. Men jag har inte tagit någon tablett och inte någon nässpray heller, känslan har sedan spridit sig och jag känner av den i huvudet. Känner en kall svidande känsla i huvudet fran och till. Extremt jobbigt,m en ingen jag frågar förstår vad det kan bero på. Kanske medicinen.

Det är jobbigt att inte förstå vad som händer med en själv, är inte sugen på mat alls men ge mig gärna godsaker av alla de slag. Det var inte det jag hade tänkt mig. Suck igen.
Vågar inte ens ställa mig på vågen, men en sak är säker, det finns inte mycket kvar i min garderob som jag ha på mig och till sommaren blir det en ny omgång kläder igen om inget görs.

Har försökt att gå på LCHF, vilket jag tror på men jag klarar ju inte av att hålla mig borta från godsaker.

Det var ju ingen uppmuntrande rapport precis men det är så här läget är just nu. Hoppas att det vänder.

måndag 5 januari 2009

Det har blivit ny vecka och jag börjar känna jobbångesten krypa sig på. Försöker övertyga mig själv om att vårterminen kommer att gå hur snabbt som helst. Jobbar en och en halv dag denna veckan, två dagar nästa vecka, för sedan bär det av till universitetet. Jobbar 3 veckor innan sportlovet, jobbar en vecka efter sportlovet, ledig vecka 9 för att åka skidor, vecka 12 till Linköping igen. Vecka 15 är det påsklov. Sedan är det oftast inte så mycket kvar innan sommarlovet. Det både skrämmer och känns bra på samma gång.

Jag har de senaste dagarna försökt att analysera hur jag mår. Det är inte det lättaste. Jag känner mig inte direkt avtrubbad, för mig betyder det att jag vore drogad och så känner jag mig inte. Jag känner att jag nog ändå har "kontroll". Men jag är konstigt lugn. Känner mig varken glad eller ledsen. Humöret är jämnare, jag får inte utbrott lika mycket som tidigare, är inte lika "stingslig". Men jag känner mig inte lika deppig, men inte heller lika glad. Jag känner mig "likgiltig". Bryr mig inte så mycket om vad som händer. Så kanske är jag avtrubbad och drogad? Men det vill jag ju inte. Men samtidigt är det skänt att känna att man ligger stilla och inte hela tiden är en vandrande berg och dalbana. Får se vad mitt samtal på fredag gör och vad hon säger om mina känslor för medicinen.

Det som varit värst det här jullovet har nog varit att jag är så trött, ständigt trött, skulle kunna sova hur mycket som helst. OM det har med medicinen att göra vet jag inte. Eller är jag bara trött, kroppen kanske säger ifrån nu, har ju slitit hårt ett tag och nu vill den kanske inte mera. Vad vet jag. Men hjälp! Hur ska jag klara av att jobba när jag är så här trött utan att göra någonting speciellt?

Ja det är väl så det är just nu.

fredag 2 januari 2009

2009

Första dagarna på det nya året.
Vi har haft det jätte trevlig under helgerna som varit. Vi har umgåtts mycket med våra vänner och familjer. Jag har helt släppt alla tankar på maten. Så till vida att jag ätit precis som jag velat.
Vet med mig att det inte är någon idé att göra för stor affär av maten under helgerna. Men när jobbet kommer i gång i nästa vecka så gäller det att göra ett nytt försök igen. Börjar jobba den 7 januari så det är mitt i veckan. Men innan dess är det ingen idé tycker jag.

Jag har gått i tre veckor på medicinen nu men känner igen skillnad. Vet inte vad jag ska känna heller? Ska på mitt nästa samtal om en vecka. Det första samtalet kändes bra men inte som jag tänkt mig. Det ska både bli spännande och lite jobbigt att gå igenom detta men jag tror att det kommer att göra gott i sista ändan.

För övrigt, vet jag inte vad jag ska säga. Jag kommer att avsluta XV i februari och i samband med det kommer jag att avsluta mitt medlemsskap på gymmet. Det kostar i nuläget 500 kr/mån för något som jag inte utnyttjar. Kan ju fortfarande gå och träna om jag vill, fast betala per gång. Jag köper kanske en crosstrainer att ha här hemma för pengarna i stället. Det är ju i stort sett det enda redskap som jag använt på gymmet.

I dag har vi varit vid dammen och åkt skriskor med barnen och några vänner, det är ganska skoj men oj vad ont i fötterna jag fick, behöver nya skridskor men det tar emot att köpa när man inte använder dem så ofta. Å andra sidan skulle det förmodligen bli de sista skridskorna som jag köper och någon dag kanske dottern kan ta över dem i så fall. Får väl kolla runt lite. Finns det skridskor för ankfötter, jag har ju så breda fötter.