Jag menar det verkligen! Läs inte detta inlägg om du inte orkar med en gnällspik!
Har lust att vråla ut min frustration, jag är så besviken på mig själv. Jag sitter banne mig nästan och lipar i skrivandets stund.
Efter vårens intensiva soppande gick jag ner mellan 20-25 kg. Jag var inte riktigt i mål på min dröm vikt men det dög för stunden. Upptrappningen skötte jag utmärkt i en vecka. Sedan gick allting snett. Och har gjort sedan dess. Jag har inte gått upp allt jag gick ner, riktigt så illa är det inte....ännu. Men det är där jag kommer att hamna om jag inte vänder trenden NU!
Tänkte ta en kort period med sopporna igen för att vända trenden, men jag klarar det inte. Jag har staplat fördelarna på hög. Har aldrig gjort det på hösten, bar när man kan trappa upp och sköta maten när man har fasta rutiner istället för lagom till sommarlovet, kläderna kommer att passa bättre och sitta skönare osv osv. Men ändå kör jag huvudet i väggen hela tiden. Skulle banne mig isoleras i skogen i norrland i en månad, skulle behöva in på behandlingshem. Jag är så arg, så himla arg. Är på ett fruktansvärt humör, fräser som en ....ja jag vet inte vad. Inte kan jag skylla på PMS heller för då är jag illa ute... är ju mitt i skiten just nu.....
Åh vilket trevligt litet inlägg!!!!!
Jag är helt enkelt helt himla less på mig själv! Hur svårt ska det vara att komma igång med rörelse och att äta rätt?! Skärp dig Ulle! Get a grip!
Nu kör du sopporna till den 5 oktober som du planerat! Kom igen!!!! Du klarar det!!!!
1 kommentar:
Oj vad jag har varit där du är nu. Man hatar verkligen sig själv, och är jättebesviken. Måste säga att allt det där är som bortblåst efter operationen. Jag kan inte göra annat än att äta rätt. Bara känslan att gå och lägga sig varje kväll och vara NÖJD. Den är otrolig. Efter 30 års bantande så är all besvikelse och missnöjdhet som bortblåst. Visst, jag klagar fortfarande, det går för långsamt osv, men det är en helt annan känsla. Jag GÖR något. Det HÄNDER något. Jag önskar att du också kunde få uppleva samma känsla. Du vet att jag finns här om du vill prata, det är bara att lyfta luren. Massa kramar!
Skicka en kommentar