torsdag 2 augusti 2012

Vimsig

Jag måste vara schizofren.
Helt makalös till att må olika från dag till dag eller timma till timma.
I går hade jag en ganska bra dag, det var vår bröllopsdag och vi firade med att gå på fin restaurang på kvällen. Nu mår jag inte så bra över all mat jag åt =ångest.
På lördag ska vi på bröllop = ångest.

Jag har sedan årsskiftet gått ner snart 20 kg men sista 3 veckorna står vågen stilla här hemma. Hur är det möjligt? Jag hade gått ner i vikt efter vår resa till Holland, då gick jag 5 gånger på 14 dagar, jag åt chips till maten på kvällen och jag var på restaurang och åt helt galen mat vid 2 tillfällen.
Sedan jag kom hem har jag gått en timma varje morgon inte ätit chips osv. Vågen visar mer än innan resan till Holland, va??? Jag får krupp!!!

Kommer väl att bryta ihop på tisdag när jag ska till Mando i Alingsås. Dessutom ska jag få en ny handledare på Mando, har haft en tjej som heter Anna hela tiden en hon slutade för några veckor sedan och när jag kommer dit på tisdag ska jag träffa Johan, dietist och muskelknutte. Känns fint att introducera sin nya handledare med ett sammanbrott! Yay!

Jag kan vissa dagar tycka att jag är ganska stolt över att jag gått ner mina första 20 kilo, har lika mycket kvar. Jag har börjat klä mig i lite mer figurnära kläder.
Fick ett ryck häromdagen och räknade ut mitt BMI, BIG misstake!!! Jag är fortfarande fet!!! INte bara överviktig utan fet!!! Vilken gå käftsmäll det var! Tackar.
Det gick någon dag och jag träffade på en kompis och hennes väninna A. A hade gått ner 60 kg på 2 år med hjälp av Gastic Bypas operation. Hon var 4 cm kortare än mig och vägde 4 kg mer än mig. Vi ser så TOTALT olika ut jag kände mig smal bredvid henne.
Det gick någon dag igen och jag gick en av mina promenader, gick förbi ett skyltfönster och inser....att jag är FET!!!

Men jag ger snart upp, jag orkar inte detta.

Skulle beskriva mig själv med ett ord för ett tag sedan, kom inte på något först men efter mycket grubblande så slog det mig. TROLL. Ni vet de där lyckotrollen...
Risigt hår, förvisso inte grönt eller rosa som dotterns troll, riktigt så allvarlig 40-års kris har jag inte.
Många små rynkor runt ögonen när jag ler,
Hängande bröst,
Fet mage,
Stor bak och breda fötter.
Mitt i prick!
Kanske att jag har lite längre ben men annars stämmer det fint!

Gahhhhh!

I morse slog dessutom hormonerna till med stora släggan. Vaknade arg som ett bi, kunde inte skaka av mig känslan. Höll på att krypa ur skinnet, kände mig helt galen. Skitarg och smått hysterisk firade jag sonens födelsedag med resten av familjen, lyckades hålla masken hyfsat. Därefter skulle vi gå promenad, mötte min väninna efter 200 m och hon frågade hur det stod till hon såg direkt att jag var helt off.
Efter promenaden mådde jag bättre, det fick bli en lång promenad, gick i 85 minuter och kom drygt 1 mil.
Maken som gick med hade ju grundat med tårta till frukost medan jag grundat med yoghurt och havreringar. Han tog yoghurt och havreringar när vi kom hem. Vi skulle åka in ett ärende till stan och maken pratar om hur hungrig han redan är och hur det liksom pirrar i benen efter promenaden....Men va f---- jag kände inget i benen jag var inte hungrig fast jag ätit min frukost nästan 2 timmar innan han åt sin.... Orättvist är vad det är. Varför förbränner han mer än mig?

Nu får det vara nog med gnäll, jag tar en middagslur!

Inga kommentarer: