Samma skit igen

Jaha här sitter jag då, 2 veckor in på terminen och mår i princip som förra året vid samma tid.
Är inte riktigt sjukskriven ännu men som det känns nu är det väl bara en tidsfråga.

Gick till min rektor förra måndagen och talade om att jag ville ta tjänstledigt, hon var förstående och stöttade mig, vilket var skönt. Förra året satt jag bara och tjöt och vad än folk sa till mig så tyckte jag att det låt ok.
Jag var inte beredd att sluta jobba som lärare, ville inte offra mina långa lov och tyckte att jag skulle vara en looser om jag slutade.
I år känner jag att loven inte kan väga upp känslan jag har för mitt arbete och att jag inte kan gå som lärare i 25 år till utan måste få göra något annat med mitt liv, något för mig meningsfullt.
Så mitt beslut känns rätt och riktigt.

Problemet är nu att hitta ett annat jobb och att hitta en ersättare på min tjänst annars kan jag inte ta ledigt.... så lite moment 22 är det.

Stressen över jobbsituationen tar ut sin rätt på kropp och psyke, jag sover inte så bra, vaknar med en vansinnig huvudvärk och jag känner mig under isen. Jag gråter lätt men inte inför folk, håller en fin fasad... hur länge det nu håller.
Lektionerna som jag haft hittills har funkat bra så jag ska väl inte klaga men det känns ändå ohållbart. Folk tror att jag är stark för att jag håller minen men kanske att de genomskådar hur jag mår genom allt mitt prat.
Stressen gör också att jag inte orkat gå mina promenader, jag gick minst 1 timma varje morgon i över 5 veckor, nu har jag inte gått på en vecka. Jag har återfallit i godisträsket också så det känns riktigt illa.

Jag behöver ett nytt jobb nu och de hänger inte på träd. Har ringt runt en hel del men det har inte gett något napp, det är lite av en nedgång på de flesta ställen tydligen...

Nyss skulle jag dessutom ändra layout på min blogg och det gick åt pipan, den som är där nu får jag helt enkelt inte bort och den funkar ju inte alls....stön.

Jaha det var livet hos mig för stunden..