Dagen som brukar innebära hjärtklappning från lunch.
Den har ännu inte slagit till men det kan bero på att jag så gott som bestämt mig för att inte gå till jobbet i morgon. Men då får jag lite oroskänslor över det också...vem ska göra genomgångarna med eleverna som de behöver för att komma igång, inte lätt att få någon vikarie att fixa det...jag vet att jag är ganska bra på den delen, eller i alla fall så tror jag det själv. Så varför kan jag bara inte masa mig dit i morgon och göra mitt jobb utan ångest? Förstår det inte.
Känslor och tankar är extremt komplexa.
Skönt att inte tänka på jobbet, plötsligt mår jag bättre.
Strax där efter känner jag stark oro för att jag inte vill jobba, vad är det med mig? Är jag bara en latmask?
Det skulle passa bättre att gå hem om ca 2 veckor, då de kommit igång lite....men orkar jag så långt?
Det bästa vore om jag gick hem!
Om jag blir sjukskriven vad händer då med mitt jobbsökande?
Kan jag söka jobb i "lugn och ro" då?
Hur ser en potentiell ny arbetsgivare på min sjukskrivning?
Skönt att inte behöva åka till jobbet.
Men jag borde ju fixa de där sakerna som jag lovat eleverna..
Mitt sjuka ätbeteende har eskalerat de sista 2 veckorna till att nästan vara som för ett år sedan.
Men det kommer helt i skymundan i min oror för jobbet.
Jag äter inte som jag borde jag rör inte på mig som jag borde och jag förstänger det delvis, eller leker struts i vanlig ordning. Suck
Mitt i eländet så kommer ändå lite konstruktiva tankar fram....
I natt låg och jag gjorde skisser i huvudet över hur jag skulle vilja snickra en ny sänggavel och vilka smarta lösningar jag skulle kunna ha. Även den där hyllan som jag tittat på så länge...jag har hittat en beskrivning på hur man snickrar en sådan...jag tror att jag klarar av det.....sovrummet har vi inte gjort mycket med rent estetiskt, säng, nattduksbord, garderob och byrå that's it. Plötsligt har en helt ny bild av vårt sovrum tagit plats i min hjärna och jag vill börja jobba med det. Får bilder och ideer! Skaparlusten försöker leta sig fram lite försiktigt, i alla fall i huvudet. Den stora utmaningen är att få händerna att ta vid.... men suget finns. Blommor, gardiner, sy kläder, snickra, skriva, borra och måla......många ideer trängs i mitt huvud. Får man syssla med sådant om man är sjukskriven?
Så dyker jag igen.
Så fort jag kan koppla bort jobbet så kommer ångesten över kroppen.....
Men just nu är ändå tanken att om jag nu skulle bli sjukskriven så har jag i alla fall tid med promenader igen....det måste väl vara ok att gå promenader om man är sjukskriven. Men jag vill ju inte bli sjukskriven, eller vill jag det? Borde jag bli sjukskriven?
GAaaah!
4 kommentarer:
Hej Ulle!
Jag lider med dig!
Kan inte vara roligt att må så som du gör när du tänker/är på jobbet! Tycker absolut att du ska sjukskriva dig och JA man får ut och gå, snickra, måla osv...
Det handlar ju om din hälsa och om du gör det du vill - mår du ju bra. Förstår däremot ditt "dåliga" samvete att du lovat eleverna saker som du inte kan hålla.
Jag är fritidsped och jag har precis bytt arbetsplats. Trots allt nytt som ger en huvudbry så ångrar jag mig inte ens en millisekund. Det SKA vara roligt att gå till jobbet annars är det dax att byta jobb/arbetsplats.
Vet inte om du blev klokare men jag hoppas verkligen att Du håller näsan ovanför vattenytan och sätter dig i främsta rummet!
Styrkekramar Maggan
Jag håller med Maggan ovan, sätt dig själv i främsta rummet. Visst klagar jag lite på mitt jobb ibland och rusar inte dit i glädje varenda dag, men jag vet att jag aldrig hade stått ut om jag inte trivts. Det måste vara skitjobbigt att inte trivas på jobbet. Ta en paus. Tänk på dig. När det blir för jobbigt kommer du till Göteborg en helg :) Kram
Tack för era kommentarer. Känner mig ju lite vilsen för stunden.
Skicka en kommentar