Dagen efter

Ja det är väl inte så att ha lider av baksmälla, eftersom jag inte dricker alkohol, men det är nog ändå så det känns, som dagen efter.
Jag är mör och huvudet bultar.
Var på bröllop igår och var inte hemma förrän 02.30 och det är sent för att vara mig. Barnen sov hos mormor och morfar så vi fick sovmorgon i morse.

Innan barnen hämtades kom jag igång att greja lite. Mannens rum här nere i källaren är inflyttningsbart nu, så nu kommer jag att få lite mera plats i mitt rum igen. Dessutom ville han bli kvitt en garderob som stått i hans rum förut. Jag kom på den extremt briljanta idéen att stuva om lite i våra förråd så skulle det nog ordna sig. Jag började riva med buller och bång. Körde fast ganska snabbt, en uppblåst madrass som legat i klädkammaren luktade inte gott, nästan lite mögel. Misstänker att det gått in lite fukt från översvämningen vi hade i somras. Så jag fick nu ytterligare en anledning till att tömma den på luft och tvätta överdraget. Plötsligt fanns det en massa plats.
Efter det hittade jag en låda med gamla brev och liknande saker sedan 90-talet. Läste mina dagboksanteckningar sedan de sista 3 veckorna innan hemfärd. Jag är så förbaskat nostalgisk!!!
Jag tjuter när jag läser delar av det och saknar USA, å andra sidan skrattar jag så jag kiknar åt annat jag skrivit. Dags att ta tag i garderoben strax igen. Ska ställa in avfuktaren en stund för säkerhetsskull.

En av de där roliga sakerna som jag läste måste jag nästan skriva om. Den som inte orkar gammalt dravvel kan sluta läsa här....fniss

När jag gick i åttan eller nian blev jag kär i en kille i vårt gäng. Jag var allt för blyg för att prata med honom men det var allmänt känna att jag var kär i honom.
När jag varit kär i honom i flera år hände det något fånigt våren 1992. Plötsligt på ett kalas lade han armen om mig och höll mig i handen och fånade sig. Jag visste ju varken ut eller in, utan satt där som ett fån.
Dagen efter undvek han mig. Jag stod där och visste inte vad jag skulle ta mig till.
Jag beslutade mig för att skriva ett brev till honom, exakt vad jag skrev minns jag inte, men jag nämnde att jag hade planer på att åka till USA som au-pair under hösten. Lade det i hans brevlåda och höll mig undan.
Under den här tiden gjorde killen i fråga "lumpen" drygt 10 mil från vår hemort. Han var alltså borta under veckan och skulle komma tillbaka helgen där på. SÅÅÅÅ nervös jag var hela veckan.
På lördagen höll jag på att krypa ur skinnet. När han väl kom till platsen där vi höll till häll han sig undan. Jag slutade vara nervös och var i stället milt sagt irriterad. Vilken skitstövel! Morr.
Kvällen gick och av någon underlig anledning åkte vi till en sommarstuga och satt där hela kvällen, detta var i april så det var inte varmt. Jag hade kjol och frös som en gris. Satt på en stol med benen uppdragna och slumrade till en stund. Vaknade av att folk ropar.... - Kyss henne då!!
Slår upp ögonen och där står HAN med ansiktet inte långt från mitt. Jag ryggade tillbaka och inget mer hände. Efter en stund skulle vi åka hemåt. Jag var en av de få tjejerna som fått mitt körkort så jag hade bilen full av yngre tjejer. Stugan ligger ute i skogen och det var ju helt mörkt och mitt i natten. När jag nästan var framme vid bilen ropade HAN tillbaka mig till stugan. Jag släppte in tjejerna i bilen och vände tillbaka i mörkret.
Vi blev stående utan för stugan tysta en stund. Sedan tog HAN till orda. Blygt svammel från oss båda, och så konstaterades det på något vis att det kanske inte var någon idé att det "blev" något eftersom jag skulle till USA. Kan inte minnas vad vi sa men det var det samtalet gick ut på. Det var en tom Ulle som körde vägen hem den kvällen, jag hade inga känslor och kunde inte tänka.

Senare fick jag reda på att hans bror och dennes flickvän tillsammans satt kvar i stugan när HAN kom tillbaka. HAN hade suckat och de hade sagt åt honom att han hade haft chansen. Han suckade igen och sa att jag ju ville åka till USA.
Detta var våren 1992.
Sommaren var intensiv och vi umgicks mycket tillsammans i vårt gäng. Jag var fortfarande kär men inget hände.
I oktober 1992 åkte jag till USA, jag vet att jag inte hade åkt om HAN så mycket som hade pipit åt mig, så jag är glad att jag kom iväg.
Känslorna för HONOM hade jag kvar när jag kom hem ett år senare. I dagboken kunde jag läsa att jag fått reda på av någon i gänget att han bara hade skojat med mig våren innan för att se hur en annan tjej i gänget skulle reagera. Det var inga fina ord om honom skriva i min dagbok den dagen. Hahahaha. Skulle kunna skriva en hel novell kring detta, var ju kär i killen i 7-8 år.

I dag är killen gift med min mans lillasyster. Alltså min svåger. Han var tillsammans med min svägerska marskalk på mitt bröllop. Vi umgås fortfarande i samma gäng som hängt ihop sedan vi var i yngre tonåren. Livet!!!! Man kan aldrig ta ut något i förskott!!!

Vad glad jag är att man har så många festliga minnen.

Ledig i morgon

I dag har jag haft min intensivaste dag, tre långa lektioner. Lektionerna är på två timmar vardera så det blir ganska intensivt.
Men med vetskapen om att jag är ledig i morgon så klarade jag av denna dagen också.
Det går väl hyfsat på nya jobbet men jag tycker lite synd om dessa första elever som jag möter, vimsigare fröken får man väl leta efter.
Hoppas jag kan göra ett bättre jobb i fortsättningen och att nästa omgång elever som kommer om 8 veckor möter en lite säkrare fröken.

I går spelade jag badminton och kände mig ganska nöjd, det är ju roligt och jag rör på mig. Den kombinationen är jag inte så van vid.
I söndags gick jag promenad och i dag gick jag promenad. Inte någon jätte ansträngning, men en början.

Jag är så barnsligt till sinnet i bland. Jag har bokat in att jag ska till Ullared den 5/9. Ser fram emot detta barnsligt mycket. Om resan skulle bli inställd vet jag att jag skulle bli så totalt besviken att jag nästan inte vet vart jag ska göra av mig själv. Hysteriskt.... ja jag vet.

Nu ska jag utnyttja att jag inte behöver gå upp tidigt i morgon och ta mig en TV kväll!

Ha det så gott!

Kommit igång

Nu har jag jobbat några dagar på mitt nya jobb, snart 2 veckor för att vara exakt men bara 3 dagar med elever. Det känns fortfarande väldigt ovant med så "gamla" elever. Undervisar bara åttor och nior. Men de flesta är motiverade och det har gått ganska bra, men jag känner mig fortfarande ostrukturerad och har inte koll på läget. Men det börjar komma lite idéer till hur jag skulle kunna göra det ena och det andra, så det ska nog gå bättre hoppas jag.

Åh min man tittar på TV i rummet bredvid, jag har så svårt för vissa ljud i filmer, när det blir de där riktigt låga dova ljuden som vibrerar. Jag mår nästan lite illa. Suck. Varför måste han ha på ljudet så högt. Blä

Jag har funderat mycket det sista, ingen nyhet i och för sig, det är ett av mina bekymmer ibland att jag tänker för mycket. När jag gick en promenad med en väninna härom dagen pratade vi lite om hur vi mådde osv. Plötsligt insåg jag att jag inte har någon bra kroppsmedvetenhet. Om det nu finns något sådant. Min samtals coach har försökt att få mig att komma i håg att tre gånger om dagen ta mig tid att gå ner i varv. Att helt enkelt bara sätta sig ner och ta tre djupa andetag. Det låter jätte bra men jag kommer aldrig ihåg att göra det. Min väninna däremot hade börjat med det efter att jag berättat om tipset jag fått. Hon tyckte det var toppen. Men hur kommer du i håg att göra det frågade jag. Hon sa att hon brukade göra det när hon kände att hon gick i gång eller kände sig pressad. Låter jätte bra,m en jag är inte medveten om mitt stressande förrän jag mer eller mindre bryter ihop. Vi jämförde oss lite mera och vi kom fram till att jag inte på samma sätt är medveten om mig och min kropp. Jag har troligtvis en hög smärttröskel tror min kompis. Men själv tycker att jag ofta har ont någon stans, men jag brukar gnälla lite och köra på. Så länge det inte rör sig om mina tänder för då tål jag ingenting.
Inte vet jag om det är sant, men jag har funderat lite kring det.

I lördags var jag på kalas, jag beslutade mig för att bara ta en portion av det vi fick att äta och det klarade jag. Jag åt förrätten som var sallad, kräftstjärtar och avokadoröra. Varmrätten var skinkstek, potatis och sås, det tog jag, efterrätten var blandade frukter, philadelphiaglass och en liten ruta kladdkaka med krossade marianne på . Senare satt vi i sofforna och pratade, på bordet stod godis och chips mm men jag tog inget. Jag var stolt över mig själv.

Men jag sabbade det redan på söndagen genom att sätta i mig en stor glass.
På måndagen var det nya tag. En bra frukost, sallad med till matlåda osv. På eftermiddagen var jag SÅÅÅÅ sugen på något. Det blev inte lättare när vi hade arbetslagsmöte och det bjöds på hembakta bullar och moussetårta. Jag tog lite i alla fall. Men jag har klarat mig från att handla något gott i alla fall.
Anledningen till att jag måste känna mig lite stolt är för att jag köpt godis nästan varje dag i flera veckor nu.

Depp

Det är lördag, jag sitter ensam och jag känner mig så fånig.

I går var jag i stan för att köpa ett nytt läppstift, sonen har förstört mitt andra.
Jag tog tillfället i akt och provade lite kläder. Jag blev så besviken på mig själv. Av veckovägningarna kan jag ju se att vikten ökar, jag förstår ju också varför det ökar på vågen.
Men när jag skulle prova en jeansklänning på Lindex fick jag prova storlek 46. Förra sommaren hade kläder i storlek 40 eller 42 nu har jag 46 igen. Inte på alla kläder men det är ju däråt det lutar. Klänningen jag köpte för att ha på bröllopet nästa helg är tack och lov inte av den tighta sorten men ju tjockare jag blir desto mer gravidvarning blir det.
Blir så deppig av detta.....Pyton.

Att vågen visar plus varje vecka beror ju på att jag inte kan låta bli godis och bullar. Jag är skogstokig i bullar godis och glass, trots att jag av någon anledning alltid blir dålig i magen av mycket glass. Häromdagen trodde jag på allvar att jag skulle behöva kräkas. Men det gjorde jag inte. Bestämmer mig varje dag för att jag ska klara dagen utan godis och annat onyttigt, men det gör jag inte. Jag frossar i godis och onyttigheter. Hjälp, jag känner paniken komma krypande. jag vill inte köra soppor igen, har gjort det sammanlagt 3 eller 4 gånger och jag går ner i vikt ok men jag går ju upp det på en gång. Jag måste hitta ett sätt att förhålla mig till mat. Men hur? Önskar att det fanns hjälp att få! Synd att man inte är miljonär så man kan ha sin egen personliga tränare och kock. Måste hitta enkel och god mat som jag kan klara av att fixa. Jag är ju så kräsen... Det vore så mycket enklare om jag kunde äta allt brukar min man säga åt mig, men nu gör jag inte det.

Tur att jag är ensam hemma för nu tjuter jag snart igen. Jag älskar min familj, mina barn, men ibland vill jag bara lämna allt, åka bort och vara ensam. Då kanske jag skulle uppskatta alltihop mera när jag kommer hem. Inbillar mig att det vore enklare om jag vore själv.....yeah right, vem försöker jag lura...
Det känns deppigt och tungt just nu, mer än på länge. Kan det bero på att jag tagit bort mina tabletter eller är det bara livet som kommer ikapp mig? Eller bara simpel PMS. Jobbigt är det i alla fall.

Jag borde:
Promenera minst 30 minuter varje dag och gärna längre någon gång i veckan.
Laga mat varje dag så att jag har matlådor att ta med till jobbet.
Äta planerat och balanserat.
Hitta struktur och försöka planera mina dagar.

Det borde ju inte vara så svårt men jag klara det ju inte. Hur börjar jag för att inte ta mig vatten över huvudet? Något som jag klarar så att jag inte känner att jag misslyckas hela tiden.
Min mentor som jag pratar med varannan vecka tycker inte att jag ska fokusera så vid vikten. Men det är ju helt omöjligt för mig. Det är ju den som så starkt bidrar till att jag mår skit! Eller?

I går hade jag min första lektion med eleverna i åttan. Min första lektion detta läsåret. Jag var så nervös men det gick hyfsat, trots att det gick ganska bra ser jag inte fram emot att träffa övriga elever på måndag. Jag har 6-7 elever som jag är handledare åt, detta är helt nytt för mig och jag kommer att träffa dem 1 gång i veckan. Dessa har jag utvecklingssamtal med och kontakt med föräldrar vid behov. Jösses, vad har jag gett mig in på?

Nu får det räcka med gnäll för idag. Nu har jag ju delat med mig så nu får jag klara mig själv.

Nervös

Jag är otroligt spänd inför morgondagens första lektion med mina nya elever.
Har jobbar i en vecka nu men utan elever. Många möten, konferenser och föreläsningar har det blivit, desto mindre tid för att förbereda sig i salen.
Många nya ord har flugit omkring mig och jag har helt enkelt fått bita i det sura äpplet och frågat vad alla nya ord betyder, många förkortningar. Känner mig plötsligt helt tom, har ingen aaaaaaning om vad det var jag skulle göra med åttorna och vad niorna skulle syssla med... PANIK!!!
Det ordnar sig nog...det ordnar sig nog.. hjälp!

Måste maila min företrädare och kolla övar några saker i morgon så att jag får en någorlunda lugn helg, annars är nog hela helgen förstörd... Suck.

Annars då....
Jo då det blev som jag trodde. Vi fick en tid för "operation" av dotterns arm nu på måndag. Jag sa att jag var övertygad om att det hon har i armen skulle komma ut söndagkväll. Stämde inte riktigt, pinnen kom ut i går kväll. Dotterns slog i armen på fritids i tisdags, det kom en massa kletigt var och såret blev större igen. I går kväll pillde hon på det och mera var kom och sedan fick hon syn på pinnen. Pappa fick ta hand om den. Så nu behöver vi inte åka till sjukhuset på måndag. Jippi. Men så typiskt!!!!

jag har haft min lediga dag i dag och det har varit gott. Jag har suttit en del vid datorn, det vackra vädret till trots. Å nu sitter jag här igen. Men däremellan har jag klippt gräsmattan och varit ute och cyklat med sonen, vi var till tandläkaren i morse och då ville sonen till biblioteket men det var inte öppet, så vi tog en tur dit i eftermiddag i stället. Jag lånade tre böcker av Sanna Ehdin, någon som läst något av henne? Jag är lite sugen på att ta tag i en av böckerna redan ikväll, redan om en liten stund faktiskt.

NU måste jag sansa mig lite innan morgon dagen!

Jobbar igen

I morgon har jag jobbat en vecka. På torsdag kommer eleverna, men det är min lediga dag, så förstå på fredag har jag min första lektion. Har dock bara en lektion, mellan 13.15-15.15.

Det är mycket att hålla koll på så här i början och det är många nya begrepp och saker att sätta sig in i. Just nu känns det inte som om jag har koll på någonting! Men ännu så länge trivs jag väldigt fint med mitt nya arbetslag, många i min egen ålder och det känns öppet och trevlig.

Är grymt nervös inför de första veckorna men det ska väl gå på något vis.

I dag ringde de från sjukhuset. Dottern var ju inne för att röntga armen för två veckor sedan, förra veckan var hon till kirurgen men de ville skicka hem henne, men min man tvingade dem att ge oss en tid för att ta bort det som finns i armen. I dag ringde de för att tala om att vi skulle till barndagvård eller något i den stilen de ville träffa oss innan "operationen" på måndag. ????? Operation? Måndag? Nu på måndag?
Jo då. Så på torsdag skall vi träffa narkosläkare mfl. På måndag skall "det" tas bort.
Snabba ryck!
I dag på fritids hade dottern slagit i armen och fick gå till syster för att få den rengjort. Den varade och blödde och luktade inte gott sa syster, hälsade fritidspersonalen när vi hämtade dottern i eftermiddags. Kan ge mig katten på att "det" kommer trilla ut ur armen på tösen söndag kväll!!! Någon som vill sätta emot? Men jag vill nog ändå att såret spolas rent om den skulle komma ut tidigare. SUCK!

I dag hämtade jag mina nya glasögon och känner mig ganska nöjd. Hörde ni? Jag sa att jag var ganska nöjd. Inte illa för att vara mig. Passade på att kika in till frissan för att toppa luggen när jag ändå var i farten.

Jag gillar Spotify. Just nu lyssnar jag på nostalgi slingan. Pernilla Wahlgren Picadilly Circus. Det var tider det!!!!

Egentligen borde jag tvätta och inte sitta här. Har nästan inga rena kläder att ha. Har i vanlig ordning börjat lägga på mig igen och flera kläder sitter lite väl tight för att kunna användas. Måste ta tag i detta. Har varit ute och gått två gånger de sista 3 dagarna och det är ju en bra start, inga långa och snabba promenader men promenader. Ska kika om det inte ligger ett elljusspår bakom min nya skola, kanske kan promenera på lunchen.

Nu gör jag slag i saken, här ska tvättas!

Sista dagen på semstern

Nu har jag hunnit fram till sommarlovets sista dag.
Jag sov ganska länge, åt frukost sent och barnen sov längre än jag.
Har slipat och spacklat en bit till i rummet så i kväll kanske vi kan börja tapetsera.

köpte nya glasögon för ett tag sedan, de var inte riktigt bra och monteringen var under all kritik. Jag tog tag i saken och gick och klagade, något jag sällan gör för att jag tycker det är retligt.
Blev lovad att få byta glasögon. Nu sitter jag här med 5 nya par bågar och kan inte bestämma mig. Lite tuffare bågar men svart och grönt?
Lite mesigare bågar i brunt och silver?
Hur svårt som helst.
Ska bestämma mig i dag.
Ska nog göra det och sedan skriva mera.

Nu tar det på semestern

Ja i dag är det mindre än en och en halv vecka kvar tills jag börjar jobba igen. Väntar med spänning på att min nya arbetsgivare ska höra av sig så att jag får reda på lite mera om min nya arbetsplats och schema mm.

Var uppe tidigt i morse. Tidigt för mig i alla fall. Skulle till vårdcentralen klockan 8.15, så jag var uppe och duschade. Hade behandlat min såriga hårbotten i går kväll och då MÅSTE man tvätta håret morgonen därpå.

Gick i bara trosorna ut i vardagsrummet för att leta efter en tröja som låg i en av mina högar med ren tvätt. Det brukar vara ganska riskfritt eftersom huset ligger en bit in på tomten och vi har en ganska hög häck. Döm om min förvåning när min pappa står ute i trädgården och pratar med någon. Som tur var hann jag vända innan de upptäckte att jag var där. TUR!

I lördags kom min pappa över för att vi skulle fixa med vår nya uteplats. Pappa har eget grävföretag och kom med sina maskiner. En liten grävare och en stor. Halva trädgården är uppgrävd, andra halvan är full av, pool, studsmatta, trädgårdsmöbler, cyklar, plattor två grävmaskiner och stora hjulspår. Det ser ut som kriget. Projektet blev något större än vi tänkt oss och min pappa gör aldrig någonting halvdant. Så i dag är han tillbaka tillsammans med en av killarna som jobbar hos honom, så det kommer nog att bli en uteplats i alla fall. Men hjälp!!!! hur ska vi få i ordning på resten av trädgården med stora hjulspår i? Nog för att gräsmattan var ojämn förut, men nu!!!!!! Fniss!

Jag försöker att landa någonstans i mina tankar kring mitt nya jobb.
Det finns många för- och nackdelar.
Jag har ju klagat över de "små" eleverna ett tag och varit lite intresserad av att se hur man jobbar på högstadiet. Nu får jag det!
Jag ville ju jobba på en skola och inte flänga runt på flera. Nu får jag det!
Det är bara ett halvår till ett år, så det är ju bara på "prov". Trivs jag inte så vet jag det inför andra jobb. Det är några av de saker som är positiva.
Att jag sedan har många frågetecken kring saker som...betyg, vad de gör, vad de kan mm Det får ordna sig. Är inte lika spänd nu som för drygt en vecka sedan. Men lite pirr är det allt.

I går firade vi vår son som fyllde 5 år. Det var kalas runt middagstid och sedan gav sig gästerna iväg. Jag slipade mina spacklade skarvar på mannens kontor. Och spacklade om dem. Det är den lätta biten, har ingen aning om hur jag ska bete mig med resten av väggarna. Det är gammal tapet i flera lager och det ser bedrövligt ut. Vi köpte väv att sätta på väggarna för att sedan måla. Det är ju så praktiskt att måla väggarna i stället för att tapetsera. Då kan man måla om över en helg när man vill ändra färg. Men hur känslig är väven, hur noga måste jag göra underarbetet. har aldrig testat väv förut. Och inte känner jag mig jätte inspirerad att stå där och spackla och slipa en hel massa. Vill ju få ordning, för sedan är det mitt kontor som står på tur. och det ser bedrövligt ut med alla saker liggande överallt.

Ska till doktorn med dotterns arm i morgon igen. Stenen som hon fick i armen långt innan skolan slutade har inte kommit ut av sig själv som de sa och vi klämmer fortfarande ut var varje kväll när vi tvättar den. Nu ska den ut!!!! Gissa tiden? 08.15. Tidigt i morgon också! Men det är lika bra att börja vända tillbaka dygnet för snart är det dags att börja jobba 08. Då ska jag först åka 2,5 mil och lämna barnen på dagis och skolan.

Jag drömmer om en ny bil. Ja inte en helt ny men lite nyare än vår gamla bil.
Vi har en stor SAAB och en gammal liten opel. Jag kör SAABen till jobbet varje dag, förutom var tredje vecka då det är min mans tur att kör i bilpoolen. Denna vecka är så tråkig. Det finns ingen AC, inga lampor som funkar i bilen och ingen radio. Den är så rostig och der så illa ut att det är lite retligt att köra runt i den. Den gick inte igenom besiktningen, men det visste vi. Måste byta framrutan och avgassystemet. Frågan är nu..... ska vi lägga pengar på att laga bilen för att kunna köra den i ytterligare ett år, eller ska vi skrota den och köpa en annan lite nyare liten bil.
Om vi köper en lite fräschare bil kan jag ju köra den till jobbet istället för att sitta själv i min stora SAAB. Det borde vi ju kunna spara lite bensinpengar på tänker jag. Men då måste vi ju först betala en ny gammal liten bil. Svammel.

I natt kissade sonen på sig igen. Suck, han låg inte där plasten i sängen låg utan det kom på den nya madrassen i alla fall. Åh vad jag önskar att man kunde beställa allt från IKEA. Har ju 14 mil till närmsta IKEA så jag tar ju inte en sväng dit för att köpa skyddsöverdraget till hans säng. Inte har vi någon tripp planerad heller. ÅH Kamprad, bygg ett IKEA utanför Götene vid den nya motorvägen!!!!!

Hepp, dags att ta tag i livet!