Nu har jag jobbat några dagar på mitt nya jobb, snart 2 veckor för att vara exakt men bara 3 dagar med elever. Det känns fortfarande väldigt ovant med så "gamla" elever. Undervisar bara åttor och nior. Men de flesta är motiverade och det har gått ganska bra, men jag känner mig fortfarande ostrukturerad och har inte koll på läget. Men det börjar komma lite idéer till hur jag skulle kunna göra det ena och det andra, så det ska nog gå bättre hoppas jag.
Åh min man tittar på TV i rummet bredvid, jag har så svårt för vissa ljud i filmer, när det blir de där riktigt låga dova ljuden som vibrerar. Jag mår nästan lite illa. Suck. Varför måste han ha på ljudet så högt. Blä
Jag har funderat mycket det sista, ingen nyhet i och för sig, det är ett av mina bekymmer ibland att jag tänker för mycket. När jag gick en promenad med en väninna härom dagen pratade vi lite om hur vi mådde osv. Plötsligt insåg jag att jag inte har någon bra kroppsmedvetenhet. Om det nu finns något sådant. Min samtals coach har försökt att få mig att komma i håg att tre gånger om dagen ta mig tid att gå ner i varv. Att helt enkelt bara sätta sig ner och ta tre djupa andetag. Det låter jätte bra men jag kommer aldrig ihåg att göra det. Min väninna däremot hade börjat med det efter att jag berättat om tipset jag fått. Hon tyckte det var toppen. Men hur kommer du i håg att göra det frågade jag. Hon sa att hon brukade göra det när hon kände att hon gick i gång eller kände sig pressad. Låter jätte bra,m en jag är inte medveten om mitt stressande förrän jag mer eller mindre bryter ihop. Vi jämförde oss lite mera och vi kom fram till att jag inte på samma sätt är medveten om mig och min kropp. Jag har troligtvis en hög smärttröskel tror min kompis. Men själv tycker att jag ofta har ont någon stans, men jag brukar gnälla lite och köra på. Så länge det inte rör sig om mina tänder för då tål jag ingenting.
Inte vet jag om det är sant, men jag har funderat lite kring det.
I lördags var jag på kalas, jag beslutade mig för att bara ta en portion av det vi fick att äta och det klarade jag. Jag åt förrätten som var sallad, kräftstjärtar och avokadoröra. Varmrätten var skinkstek, potatis och sås, det tog jag, efterrätten var blandade frukter, philadelphiaglass och en liten ruta kladdkaka med krossade marianne på . Senare satt vi i sofforna och pratade, på bordet stod godis och chips mm men jag tog inget. Jag var stolt över mig själv.
Men jag sabbade det redan på söndagen genom att sätta i mig en stor glass.
På måndagen var det nya tag. En bra frukost, sallad med till matlåda osv. På eftermiddagen var jag SÅÅÅÅ sugen på något. Det blev inte lättare när vi hade arbetslagsmöte och det bjöds på hembakta bullar och moussetårta. Jag tog lite i alla fall. Men jag har klarat mig från att handla något gott i alla fall.
Anledningen till att jag måste känna mig lite stolt är för att jag köpt godis nästan varje dag i flera veckor nu.
3 kommentarer:
Det är klart att du skal vara stolt för man kan inte ta hela trapan i ett steg! Att bra äta när det bjuds o då lite grann istället för att själv köpa massa och även äta massa när det bjuds- jättebra tycker jag! KRAM
Har du funderat på att testa LCHF? (har inte läst hela din blogg... än) Jag har inte kört det fullt ut men de säger ju att sötsuget försvinner på ett kick och man får äta sig mätt på massa annat gott. Det bli min melodi efter denna omgången pulver.
Googla så hittar du massa info!
Hej! JAg blev jättenyfiken på dig, är en tjej som bor i Lidköping som känner att jag skulle vilja ha en sparringpartner att peppa mot :) både i mot o medgång... skall börja på xtravagaza på måndag här i lidköping... kul om du hörde av dig.
Skicka en kommentar