tisdag 13 december 2011

Mitt nya liv

Hur ser då en dag ut när man går på Mando?

För det första så jag jag under flera dagar skrivit en väldigt detaljerad matdagbok, ingen idé att försöka undvika att skriva med något. Raka rör, det är ju enda chansen att få den hjälp jag behöver. Men Gud va jobbigt det var att behöva skriva ner allt. Är ju van att stoppa lite i munnen lite då och då. Och hualigen så mycket man äter.... skämdes som en hund, men det var ju ingen ide att hymla.
Jag fick även använda Mandometern under denna tid för att registrera hur stora portioner jag tog och hur snabbt jag åt upp.
Exakt vad matdagboken och registreringen gav vet jag inte men jag vet att jag åt för mycket och för snabbt.

Till en början vill de inte att jag äter får lite, ska inte bli hungrig och falla tillbaka i gamla mönster.

Nu har jag inte matschemat bredvid mig. Men på ett ungefär ser mitt dagsintag av mat ut så här:

8.00 Frukost. 3 dl fil/yoghurt, 2 dl flingor, en smörgås med 1 tsk smör och 2 ostskivor och 2½ dl proviva.

10.00 Mellanmål. 1 banan

12.00 Lunch. 30% kött, 30% ex pasta, 30% grönsaker och 10% sås intages på mandoleanvågen.
(Vågen är redan programmerad på en måltid på 400g.)

15.00 Mellanmål. 2 smörgåsar med 1msk mjukost på vardera och 2½ dl proviva

18.00 Middag. 30% kött, 30% ex pasta, 30% grönsaker och 10% sås intages på mandoleanvågen.
(Vågen är redan programmerad på en måltid på 400g.)

21.00 Mellanmål. 2 knäckebröd med 1 tsk (msk?) philadelphiaost, en frukt (ej banan) 2½ dl juice.

Detta är mycket mat, lunch och middags portionerna kommer att minskas till 300g på sikt och även mellanmålen och frukosten kommer att förändras allt eftersom jag börjar känna igen mina mättnadskänslor.
Det är ju det allt går ut på. Att jag ska lära mig känna igen kroppens egna signaler på mättnad, något som jag i dagsläget inte klarar av på ett bra sätt.
Varje mål som äts med Mandoleanvägen ska ta ca 12-15 minuter och med jämna intervaller frågar den mig hur mätt jag känner mig. Behandlingen är på 1 år och sedan finns uppföljning i 5 år. De första 6 veckorna ska jag göra ett besök i veckan på kliniken nästa 6 veckors period ska jag dit varannan vecka och sedan ska jag förhoppningsvis klara mig på ett besök var sjätte vecka. Allt beror självklart på hur det går.
Varje besök kostar 100:- eftersom det är vanlig öppenvård. Mandoleanvågen kostar 500:- i dispositionsavgift som jag får tillbaka när jag inte behöver den mera.

Rörelse då?

Jag hade i snitt registrerat 5500 steg om dagen under den period som jag hade den på mig. Så ett första mål är att klara 6000 steg /dag varav 1000 snabba.

Allt detta, maten och rörelsen känns ju helt överkomligt, inte svårt alls egentligen....
Ändå klarade jag inte av att fullfölja första veckan.

Inser att mycket faller på dåliga rutiner och min lathet.

Så nu är det nya tag som gäller.
Vi har handlat så att vi har till mat i veckan, måste planera och strukturera mera för att få vardagen att gå ihop. Det är väl delvis det som gjort att jag ätit som jag gjort men inte enbart.

De anser att jag har en BED-diagos. (BingeEatingDisorder) hetsätningsstörning. Jag vet inte om jag känner att det är rätt diagnos, men det är vad de kommit fram till. Visst hetsäter jag lite men känner ändå att jag ligger i den nedre regionen i så fall. Men det kanske är något jag måste acceptera. Och egentligen spelar det kanske inte så stor roll.....jag har ett sjukt förhållande till mat och det behöver jag hjälp mer, kalla det vad du vill...

2 kommentarer:

Anonym sa...

Jag har skrivit det innan och jag tycker fortfarande att du är grym som kämpar!

En annan lever ju fortfarande med huvudet i sanden uppenbarligen och låter livet gå sin gilla gång.

Tycker inte att du ska se första veckan som något misslyckande trots att du inte uppnådde allt du skulle göra- det är en STOR förändring och om du nu kom 80-90% av vägen så ska du vara stolt över det och fortsätta därifrån och ta nästa steg. Det ÄR jättesvårt att ändra ett invant mönster, speciellt när det har blivit en negativ spiral där det bara går snabbare och snabbare att hamna mer och mer på fel spår.

KRAM

Lena sa...

Låter väldigt intressant. Och en sak var bra med att du skrev upp hur mycket du åt: jag fick bekräftat att jag kan äta mycket mindre nu än innan. Ibland tvivlar jag nämligen, tycker jag äter jättemycket, men tydligen inte :) Hoppas du får till det med vågen så att det blir en naturlig del av din vardag. Priserna var ju helt OK också, du har haft en väldans tur som kommit med i något som verkar så vettigt! Kram