Kände att det var dags att uppdatera, men har inget vettigt att skriva om.
Känner mig lite som en föregångare idag. Mitt förra inlägg går helt i linje med en artikel på Aftonbladet.se idag. Är jag kanske rent av ganska normal som har mina tankar?!
Inte är jag ensam i alla fall.
Solen strålar och vädret är fantastiskt, barnen har valt att ta ett dopp i badkaret efter att ha hoppat sig svettiga på studsmattan. Vi har hunnit städa sonens rum, vika en massa tvätt och lagt in den samma i garderober. Nu ska vi ta det sista i dotterns rum, ta tag i städandet av badrum, hall, vardagsrummet, köket mm. Gästerna kommer klockan 18 och innan dess ska det städas, rullar köttbullar, och duschas.
Det borde gå, det är inte hysteriskt stökigt och smutsigt, men ordning vill jag ju ha innan gästerna kommer.
Just nu har jag kopplat bort mat biten. Fick gallstenskänningar förra helgen, två dagar i rad, så nu har jag dragit ner på fettet och äter som jag gjort tidigare. Knäppt att ha känningar av gallan nu när jag opererat bort den.
Så mitt största problem de sista veckorna har varit att jag ätit min mans feta mat och där emellan fuskat med mitt godis. Resultatet är en raket ökning på vågen, inte så konstigt, eftersom jag tror på teorin att kolhydraterna ger fettlagrande signaler, så fet mat tillsammans med kolhydrater borde vara värsta tänkbara scenario. Nu bler det mindre fett för mig, men har gått över till mina efterlängtade grova smörgåsar. Veckan efter påsk ska jag på allvar sätta mig in i viktklubbens tankar igen. Det behövs.
Jag mår just nu mest dåligt över min vikt. Inser att jag gått upp nästan allt jag gick ner förra våren. Jag får inte på mig mina kläder och jag förstår att jag omöjligt kommer att kunna plocka fram mina fina sommarkläder som jag köpte förra sommaren, för det finns inte en chans att jag kommer i dem.
Att börja soppa igen är lockande på ett sätt och inte alls lockande på många andra sätt. Jag har inte råd och för modligen inte ork att gå igenom det igen. Dessutomså tror jag inte att det är bra att göra samma resa så snabbt igen. Men visst vill jag gå ner i vikt igen så att jag kan mina fina kläder och känna mig något mera tillfreds på standen i sommar. Men detär bara att inse fakta, det kommer att bli en tuff vår och en jobbig sommar, att behöva klä sig i tunnare och mer avslöjande kläder och att gå till stranden är ju något som jag kommer att tycka är jätte jobbigt nu igen. Suck. Men det är jujag själv som satt mig i sitsen, så det är väl bara att bita ihop.
Men idag kommer jag att äta som vanligt och jag kommer att äta påskgodis, sedan måste jag ta mig i kragen. Annars är det ingen ide att jag klagar om jag inte försöker göra något åt det.
Dags att ta tag i städnigen!
Ha en trevlig påsk!
2 kommentarer:
Gick genast in på Aftonbladet för att läsa artikeln du pratar om, men hittade ingen. Kan du skriva länken? Jag är livrädd att hamna där du är när jag är klar. Märker tendenser på att jag inte ens klarar av halvfart, det skrämmer mig. Nu går jag på tredje och sista helfarten den 23/4, och mitt hopp står till att jag då, när jag är klar, kommer att känna mig så smal att jag vägrar gå upp igen... Jag känner mig ju inte smal nu, har jättestor mage om man jämför med när jag pulvrade. Det är ju inte så konstigt då den är full av mat. Men jag antar att det gäller att ta tag i viktökningen INNAN det går så långt som det gjort för dig, att sätta en gräns på t.ex. 5 kg och sedan hålla benhårt på det. Hur mycket är det du har gått upp?
Skickar massa påsk- och styrkekramar till dig!
Skickar massor av pepp och styrka!
Skicka en kommentar