torsdag 8 maj 2008

Dag 45

Jo om det inte vore för att solen skiner och vädret är underbart så skulle jag nog inte överlevt dagen.

Som jag redan berättat så väger jag mig varje dag, fast man inte borde. Men det har hjälpt mig att orka. Den sista veckan har det inte gått så bra, och jag har inte fuskat med något annat än möjligen mängden vatten.
Har gått ner 1 kg på en vecka och det är lite om jag jämför mot tidigare. Målet känns väldigt långt borta.
När jag ställde mig på vågen i morse, efter en 7 km promenad i går kväll så visade vågen 3 hg plus. Jag började nästan lipa. Så himla hopplöst det kändes. Ville verkligen inte gå till jobbet, hade helst stannat hemma, det var så jobbigt. Har tyckt synd om mig hela dagen. Så fånigt men så är det, det är bara att erkänna.

Utåt får man försöka att hålla masken, men hela förmiddagen har jag känt mig lite deppig. Det är inte så att jag gett upp, men känner mig lite uppgiven. Var dessutom tvungen att handla lite åt familjen och att gå i en butik och se allt som man brukar tycka om att äta!!!! Ingen höjdare.
Det blir mycket gnäll idag, men i dag är det så det känns. Jag kommer inte att äta idag, men om vågen inte rör på sig i rätt riktning i morgon så vet jag inte vad jag gör. Känns svårt att gå på soppor och känna suget efter mat och gå upp i vikt fastän man kämpar så.
Förmodligen är det ägglossning och mens på gång, igen. Men ändå.....plus! Så tråkigt.

Var förbi Kappahl i dag och hittade inte ens något jag ville prova. Bra i och för sig, jag har inga pengar och vill egentligen slippa köpa kläder som förhoppningsvis är för stora om några veckor. Hur nu de där sista kilona ska göra så stor skillnad.

Nä usch nu får jag sluta skriva för nu blir det alldeles för deppigt. Ingen rolig blogg idag inte. Trösten är att jag gått drygt 6000 steg och jag ska försöka ta mig till gymmet och crosstrainern innan styrelsemötet i kväll så jag borde klara dagens mål både vad gäller steg och vatten. på styrelsemötet kan jag pimpla hur mycket vatten som helst.

Hoppas ni andra haft en bättre dag!

onsdag 7 maj 2008

Dag 44

Oj vilken konstig dag. Både sexor och femmor har haft prao så mina slöjdgrupper har varit små och behändiga. Har haft det riktigt trevligt. Sedan kom hela gruppen fyror i eftermiddag och de är helt hysteriska. Men nu är det gjort. Trodde jag skulle få slaganfall när jag upptäckte att någon klippt av varptrådarna till vävstolen. På HELT fel ställe. En massa extra jobb som jag inte har tid till. SUCK!

Fick ett sms från min man vid lunch tid, har du på dig stegräknaren? Nej men dra mig baklänges, den hade jag ju glömt. Så fort ner med mobilen i fickan, eftersom den har stegräknare, tur för mig att jag ska ut på långpromenad i kväll. Det borde rätta till det lite, då kommer jag i alla fall få ihop till mina 12000 steg.

Jag fick också svar på frågan jag ställt min man i flera veckor nu. När var det vi skulle besiktiga bilen? Jag fick för mig att vi fått ett brev från besiktningen för ett bra tag sedan och att vi hade tid i slutet av april, det var därför jag började trakassera honom. Men han hade ingen aning, det har inte hänt något på den fronten. Men så idag bad jag honom kolla upp det i allafall. Och jodå, så att.....den 28 april skulle vi besiktiga bilen. Så jag antar att jag måste ta den gamla bilen i morgon eftersom det förmodligen är körförbud på vår lite nyare bil. Tack för det! Dessutom så har vi ju betalt för en besiktning som vi inte gjort. Dubbla utgifter, det brukar ju vara roligt!

Men nu är det slut på gnället. Jag ska ta mig en soppa, dricka lite vatten och vänta på att min väninna ringer och talar om när vi ska gå vår promenad. Ringer hon inte, ringer jag henne och kan hon inte så går jag själv.

Jag är ju som jag är så jag räknade på när jag kan tänkas nå min målvikt. Så mycket hade jag för mig på rasten i förmiddags. Så jag kom fram till att jag nog kan börja upptrappningen någon av de första dagarna i juni. Min coach tyckte att jag kunde göra 2 veckors upptrappning och 4 veckor på halvfart. Men då har min extremt vassa lilla hjärna räknat ut att jag inte kan börja med pasta, bröd, ris mm förrän en bra bit in i Juli. Det skulle kunna vara ok, men helgen vecka 28 åker vi på husvagnssemester och då vill jag för enkelhetens skull kunna äta lite pasta mm.
Hm, betyder det att jag måste lägga på ytterligare ett kol för att nå min målvikt ännu tidigare?
Det har min vassa lilla hjärna inte klurat ut ännu. Eftersom det helt enkelt blir för svårt.

Jag har under hela tiden jag gått på sopporna gått många, långa och ganska snabba promenader. Måste jag motionera mera nu när jag kommit ner i vikt? Har kroppen vant sig vid denna motion och anpassat sig? Men detta är ju vad jag tycker om och som jag tror att jag kommer att kunna fortsätta med i framtiden. Vill inte lägga mig till med en massa träning som jag sedan inte kan fortsätta med. Förstår ni vad jag menar? Om jag ökar träningsdosen nu för att få fart på viktminskningen, måste jag då fortsätta med den när jag slutat med sopporna för att inte gå upp i vikt igen? För i så fall vill jag inte träna mera nu än jag tror mig klara när jag är klar. Just nu håller krafterna på att ta helt slut och att promenera så ofta jag kan det tror jag att jag kan klara i framtiden också. Men inte en massa annat. Är jag negativt inställd nu kanske? Men det är lite så mina tankar går just nu.

Nå ja, dags för soppa. Och leta efter stegräknaren, har ju inte hittat den ännu.

tisdag 6 maj 2008

Forts 43

Klockan har blivit strax efter 22 och jag ska snart lägga mig.

Måste hitta min stegräknare..... var inne på Xtravaganzas hemsida och såg att den så omtalade stegräknaren omron fanns där till medlemspris 349 inkl frakt. Men jag har ju en stegräknare som fungerar så jag köper nog ingen nu. Det klart att jag måste vara med på stegräknandet!!!!!

Min plan var att gå en promenad i kväll, men trots att jag ringde säkert 6-7 stycken av mina vänner så var det ingen som kunde. Suck. Åkte till musikskolans avslutning med min dotter och sedan blev jag sittande framför datorn. Jag kom liksom inte upp från stolen. Så började jag chatta med en vän i USA, promenaden kändes mer och mer avlägsen. Men så var hon tvungen att åka ett ärende, så då fanns det inga ursäkter längre. På med träningskläderna och gå ett varv i elljuspåret. Brukar gå två varv på fredagar men i kväll fick det bli ett varv, gillar inte att gå själv i spåret när klockan dragit i väg lite. Tänkte på det vickenickan skrivit, att hon sprungit tre gått två. Äh, det tar jag på fredag tänkte jag. Men sedan kom jag på bättre tankar. Så det blev inte hela varvet men drygt halva varvet växlade jag mellan att springa och att gå. Det var SÅÅÅÅ jobbigt. Blev lite yr och vågade inte fortsätta, hade ingen mobil med mig så jag ville inte riskera att tuppa av ute i skogen. Jag har lätt för att svimma och känner igen symptomen, men allt gick så bra. Nu är jag hemma känner mig ändå nöjd med att jag kom ut en sväng.

Dag 43

Oj, jag glömde helt av att skriva i går. Det kändes konstigt. Men å andra sidan var jag helt upptagen med att läsa på alla andras bloggar och försöka mig på att kommentera lite också. Hade ingen aning om att man var tvungen att regga sig för att lämna kommentar på min blogg. Sorry.
Nå ja, jag var på xtra träff i går kväll, men kände mig inte särskillt peppad av det. Det var första gången jag kände så. Flera har börjat trappa upp och i går pratades det om jämvikt. Det är nog bra men jag känner att jag har en bit dit och orkade inte helt ta in informationen. Jag kommer att behöva den igen om några veckor, eller snarare några månader.
Det låter lite krånglignt och det skrämmer mig nästan lite att börja äta. Upptrappning och halvfart och jämvikt, börjar mer och mer få känslan av att det som jag tycker är jobbigt nu bara är toppen på ett isberg.

Kan nog ana att jag är på väg in i min vanliga svacka, lite ägglossning, lite PMS osv. Kanske är det därför det inte händer så mycket på vågen just nu. JA jag vet att jag inte borde väga mig så ofta men jag kan verkligen inte låta bli.

Sitter på jobbet och skriver, har inga elever förrän om 40 minuter. Det är kallt på skolan i dag och jag fryser som en galning. Det ser uta att vara varmare ute än inne idag. Men går jag ut på rasten så vill jag väl aldrig gå in.

Måste leta fram min stegräknare idag. Ska försöka haka på Vickenickans utmaning. Den blir tuff. Jag har stegräknare i min telefon så jag hade den i jackan för ett tag sedan. Hade gått två promenader den dagen och lite annat, 17500 steg, det tror jag var rekord för mig. Men nu får vi sätta in siktet på nya rekord. Har förresten slagit ett rekord, skulle man kunna säga. Väger för första gången på drygt 10 år mindre än 80 kg. Det är inte fel. Men jag är inte framme ännu.

Usch vad jag känner mig håglös och tråkig idag. Vill bara att denna dagen ska vara över så att jag kan få gå en promenad. Veckan är full av aktiviteter så den kommer väl att gå snabbt.
Måndag: Xtra träff
Tisdag: Musikskolans avslutning
Onsdag: Damträff
Torsdag: Styrelsemöte
Fredag: ?
Lördag:?
Söndag:?

Damträffen tror jag att jag hoppar över. Jag har under sista året ordnat träffar en gång i månaden, modern variant av syjunta helt enkelt. Vi träffas och har fotbad, plantering av julgrupper, receptbytar kvällar, och idag är det en favorit i repris. Vi lagar mat tillsammans, det har varit grymt uppskattat. Men jag känner att det är lite jobbigt att stå och laga mat och sedan inte äta. Dessutomså måste jag bli klar med min uppsats.

Så vi får se hur mycket jag kommer att kunna gå denna veckan. Har ju dessutom missat att räkna steg i går och idag.

I eftermiddag har vi konferens, det brukar vi har på tisdagseftermiddagarna. Men idag ska hela gänget dra iväg till ett cafe och fika och ha konferens. KUL! NOT! Jag vill helst inte förlja med, men vi får se vad de andra säger. Jag bruakr ju alltid vara hungringare på eftermiddagarna så det kommer att bli terror på högnivå.

Nepp, nu fryser jag snart fingrarna av mig så jag får sluta skriva. Får väl se om jag skriver igen i kväll.

Vad kul det är att vi är så många som läser varandras bloggar nu.
Tänker på Byggare Bob, småbarnsförälder som jag är. "Kan vi fixat?" "Klart vi kan!" Något i den stilen i alla fall. Men i dag känner jag mig mer som "kranis" =)

söndag 4 maj 2008

Fortfarande dag 41

Hej igen.

Tack Marina för din kommentar. Jo Loka och Ramlösa och liknande har jag druckit emellanåt. De är nog helt ok, detta var en annan sort, den var inte kolsyrad och var smaksatt med fruktos. Om det betyder något eller ej vet jag inte. Men det visar sig säkert i morgon.

Upptäckte till min stora glädje att Vickenickan länkat till min blogg. Det var roligt!

Ja vissa dagar behöver man allt stöd man kan få. Det är så sant.

Vår son har fått någon bacill, han var trött i morse, har varit lite hängig under dagen, men inte så farligt. Jag hjälpte honom med maten på IKEA, han har ätit kex på hemvägen från Örebro, när vi kom hem var han på toa, han har nog inte gjort nr2 på hela helgen. Vi åkte i torsdags. Åt inget av kvällsmaten, gick på toa igen. Gick och lade sig, skrek efter en stund och hade kräkts. Inte lite heller. När jag kom tillbaka från min promenad gick jag in till honom för att kolla till honom. Då hade han kräkts igen, men min man hade inte märkt det. Han låg där helt apatisk och slö. Fick ta upp honom igen. Duscha honom en tredje gång i kväll. Nu är han inte lika varm längre, så jag hoppas att både han och vi får en lugn natt, det behöver han, vår lille kille. Han är min goding! 3½ år. Så go!

Nu måste jag dricka vatten så att jag får positivt resultat på vågen i morgon.

Nu när det kan bli fler som läser mina tankar kanske jag skulle fråga om råd angående den där tatueringen i alla fall. =)

Dag 41

Vilka intressanta titlar jag har på min blogg. Känns inspirerande.....not.
Nå ja, hemma igen efter en helg i Örebro.
Vi åkte i torsdags och kom hem idag.
Vi har provat vår husvagn och det har gått jätte bra. Barnen har också varit glada och lekt massor.
Det har varit en stor prövning för mig. Grilldofter på campingen varje kväll. Vännerna och familjen har grillat och ätit, varit på pizzeria och annat. Jag hade lite av ett haveri i går kväll, ville inte gå ut ur husvagnen förrän de ätit färdigt. Chips, godis och jordnötter....behöver jag säga mera. Jag har varit så sugen på att äta att jag gråtit och bara velat dra ett gammalt täcke över huvudet och inte komma fram förrän soppandet är klart. Men jag har inte ätit. Jag har klarat det. Och i morgon är det jobbardag igen. Då brukar det gå bättre.
Det är väl typiskt att det går bättre på vardagar, jag som egentligen inte är så glad i måndagar.

Det ska bli så spännande att ställa sig på vågen i morgon bitti. Jag har verkligen inte någon aning om vad den kan visa. Jag har inte druckit så mycket under dessa dagar och i fredags gjorde jag ett stort misstag. Tjejerna åkte till Marieberg ochIKEA, jag hade inte med mig vatten och vi var borta längre än beräknat. Jag började må lite dåligt och sprang iväg för att köpa vatten, köpte vanligt vatten på flaska och fick tag i en kall flaska precis vid utgången på Coop som skulle smaka skogsbär. En sådan tog jag också. Tyckte inte den var särskilt god och när min svägerska fick syn på den frågade hon om jag verkligen fick dricka den eftersom den var sötad!!!!!!!. Fruktos. I mitt komaliknande tillstånd hade jag inte kollat detta utan drack nästan halva flaskan, ca 2 dl innan jag hällde ut den. Så nu vet jag inte om jag kommit ur ketonfasen. Detta plus aningen lite vatten...vi får se vad resultatet blir. Men jag har i alla fall rört på mig. Jag har gått morgon promenad både i går och idag. Och kommer att gå en promenad med min väninna senare i kväll. SÅ SPÄNNANDE!!! Jag vet ju att jag inte ska väga mig för ofta men det har blivit varje dag fram tills nu. Har inte vägt mig sedan i torsdags morse. Får se om jag klarar kvällen utan att kolla på vågen.

Känner att humöret blir mer och mer påverkat, framför allt på eftermiddagar och kvällar. Jag är lite känslig och kantig på kvällarna.

har säkert skrivit det förut, när jag kämpat med min vikt tidigare så har jag haft som delmål att tatuera mig när jag når 75 kg. Om några kg är jag där och börjar fundera på om jag ska göra verklighet att mitt gamla delmål. Men då kommer den STORA frågan. Var skulle jag tatuera mig? Vill kunna visa det om jag vill men enkelt dölja det om så krävs. Jag vill inte skämmas över en stor tatuering när jag blir gammal och hamnar på hemmet. Vet inte ens vad tatueringen skulle föreställa. Utlysa en tävling vore kanske en idé, men knappast något som jag skulle sätta i verket. Får fundera ett tag till, är ju inte där ännu.

Dags för barnens kvällsmat och natti natti, och sedan dags för min promenad.

torsdag 1 maj 2008

Dag 38

Det känns som det är lördag i dag, men det är bara torsdag.
Om några timmar tar vi husvagnen på premiärturen till Örebro. I morgon eller på lördag blir det badhuset Gustavsvik. Badhus är trots en hel del mindre kilon inte något jag ser fram emot. Fasar verkligen för detta. Men barnen tycker att det är så roligt. Är jag elak om jag ibland tänker när jag sitter i badhuset att jag i alla fall inte är tjockast? Ibland tänker jag så för att ta mig igenom en heldag i badhuset eller på stranden. Känns inte särskilt snällt, men ärligt så är det så jag känner ibland.
Nå ja, detta innebär att jag inte hinner skriva så mycket idag, och inget alls tills vi kommer hem igen på lördag eller söndag. Då ska det bli spännande att ställa sig på vågen. Hoppas nu bara att jag klarar av att dricka allt mitt vatten under resan. Annars funkar det ju inte. Det blir kanske inte någon motion i någon större utsträckning heller de här dagarna så jag hoppas jag kan gå en promenad på söndag. Men nu är jag nere under 80, det är nog första gången på så där en 10 år skulle jag tro. Det känns roligt, men jag är inte framme vid målet ännu.