Semester

Nu slutar jag räkna dagar, jag går ju inte på helfart längre.
Ja det där med att börja äta igen har varit en riktigt klurig historia. Jag faller tillbaka helt i gamla vanor. Smyger med mitt småätande och äter onyttigt mellan mina nyttiga mål. Förstår inte hur jag kan göra så här mot mig själv???? nådde ju min länge efterlängtade målvikt och sedan sabbar jag för mig själv. Helt otroligt fånigt.

När jag var på utvärderingen med min coach för några veckor sedan tog jag upp mitt dåliga självförtroende och dåliga självkänsla. Har väl under en tid nu anat att det kanske vore ide att prata med någon om mina känslor för mig själv, men.........ah, hur gör man? Vem tar man kontakt med? Kostar det något? Frågorna hopar sig och man håller det ifrån sig så gott man kan. Det är inte så att jag konstant mår dåligt över detta men det påverkar mig ju en helt del.

Kan ni föreställa er att ni hela tiden bortförklarar de komplimanger ni får genom att tänka att de bara säger det för att vara snälla, att de inte alls menar vad de säger. Att jag aldrig är nöjd med någonting, inte med mig, inte med mitt hem, inte med hur jag är, inte med mitt arbete, inte med det jag presterar aldrig. Jag har försökt att hitta roten till detta men behöver nog hjälp. Och min coach har gått på sådan utbildning och var villig att ta sig an mig gratis eftersom hon ser mig som en möjlighet att praktisera lite. Det kan ju aldrig skada. Kanske kan det också hjälpa mig när det gäller mitt beteende vad gäller mat.

I dag skjutsar jag och barnen mannen till landvetter, han åker till Köln idag, söndag, kommer hem på fredag och reser ut med vännerna lördag till söndag. Så jag är själv med barnen i en vecka. Det enda som oroar mig är maten. I övrigt känns det ok, det är många av mina vänner som är lediga och jag har en hel del att göra så det kommer att gå hur snabbt som helst. Men maten....... jag har redan beslutat mig för att frossa i kväll när barnen somnat och i morgon går jag på sopporna lite igen. Ställde mig på vågen härom dagen och det var inte roligt. Jag har ju fått inskaffa en helt ny garderob och det vore ju helt fruktansvärt att behöva lägga undan kläderna jag just köpt och känt mig så stolt över för att jag gått upp i vikt igen. Så ikväll ska jag äta i morgon är det slut! Inget mer. Måste ju klara detta. Att det ska vara så himla svårt. Sitter just och funderar på en låda med lås på att ha fikat i i husvagnen när vi åker iväg. För jag vet att jag kommer att göra mig ärenden in i vagnen för att stoppa i munnen om jag inte skärper mig.

Äh, vilket tråkigt inlägg! Inte roligt att behöva erkänna så här men det är väl bara att bita i det sura äpplet och ta skammen. Det verkar vara det enda som tar på mig. Jag vägrar ju att se mig som ett offer i vanliga fall så varför skulle det vara ok nu?

Nepp, nu ska jag bättra mig, nu har jag ju ätit det jag varit sugen på så nu får det räcka.
Kom igen Ulle!!!!!!
Hejja mig!!!!

Ha det så bra alla!! De säger att solen ska komma i veckan!! Hoppas, vill ju använda bikinin jag köpt, inte bara ha bruna armar i år igen!! =)