fortfarande dag 8

Tänk att förmiddagar kan vara så mycket lättare att hantera än kvällar.
Jag åkte till affären förut för att köpa lite citronmelis. Det var någon som tipsade om att det kunde vara gott i vattnet. Gick där i affären och strosade, kikade på allt gott. Åh vad nära jag var att köpa något. Men så tänkte jag på 4,2 kg som jag lyckats gå ner. Att jag kommer ur ketosen om jag äter, att hela minskningen kommer av sig om jag stoppar något i munnen. Att det inte är värt det. Får ju äta om några veckor. Det mesta finns ju kvar då. Affären finns där, maten finns där, jag behöver inte svälta i mer än 8 veckor... Tankarna snurrade i tornadofart i min hjärna. jag kom ut ur affären med 1 scannad ICA-kasse och en planta citronmelis. Jag gjorde med andra ord ett bra jobb. Fick en avstämning när jag skulle betala. Men det var ju ganska lindrigt, 2 varor. Det brukar annars hända när man har bråttom och kassarna fulla.

Nu sitter jag här med min vattenflaska, har äntligen knutit på mitt "radband" på flaskan. Det "uppfann" jag förra gången. Trär på 7 små pärlor på ett snöre och knyter sedan detta runt flaskans hals. Pärlorna får inte glida för enkelt på snöret utan måste kunna dras fram och tillbaka med min hjälp. På så sätt har jag koll på hur många flaskor vatten jag druckit. Fixade ett likadant åt min väninna som var här idag.

Nu måste jag ta tag i det trista.....måste maila iväg min del av en skriftlig uppgift, jag har slitit med min exel del, åh vad detär tråkigt. Men min man har lovat att ta hem ett Bones avsnitt som vi kan kolla på när jag är klar. Det ser jag fram emot. Och min varma vetevärmare förstås.