Det har gått bra de sista två dagarna, jag känner mig nöjd. Fått i mig mitt vatten bra så jag hoppas att jag kan fortsätta med det nu när det är långledigt.
Det var en sak som slog mig i måndags. Även om jag klagar på sopporna så är det ju ganska bekvämt. Frukosten går snabbt, det tar ingen tid att packa ner lunchen till jobbet. Ingen planering eller så. Det kommer att bli andra tider lite längre fram, under upptrappning med 3 sallader om dagen. Det är inte lika smidigt att ta med till jobbet, kräver planering och förberedelser. Det ska bli så gott men kräver mera arbete runt omkring.
Man har på något konstigt vis blivit lat när man går på soppor. =)
Börjar fundera på min upptrappning trots att det är flera veckor kvar.
Planen var från början 8 veckor och jag har gjort 5. Men eftersom jag inte tror att jag kommer att klara mitt mål på bara 3 veckor till så har jag bestämt att det är vikten som avgör när jag ska börja min upptrappning. Så jag är inställd på att det kan ta 4-5 veckor till. Men min man tror att jag har en chans att klara det på 3. Så mycket som jag ska gå ner nu, klarade jag att gå ner mina första 3 veckor men frågan är om det är lika lätt att gå ner de sista? Jag får helt enkelt vänta och se hur det blir.
Många frågor snurrar i min lilla hjärna. Det är verkligen något jag är bra på.......att ständigt komma på nya frågor. Men jag får försöka ta en dag i taget, ta det lite som det kommer. Nu vet jag ju att jag får ha kvar min tjänst i höst så jag behöver inte oroa mig över det. Det är skönt!
Dags att plugga lite. Skriver kanske mer i kväll, ska på födelsedagskalas i kväll. Soppa där eller soppa innan? Ni ser ju hurdan jag är! =)
onsdag 30 april 2008
måndag 28 april 2008
Dag 35
Måndag......som sagt, det enda positiva med måndagar är att jag kommer i fas med mitt vattendrickande. Det känns så obeskrivligt skönt att jag bara ska jobba två dagar denna veckan. Jobbar i morgon tisdag och sedan är jag ledig 5 dagar. Det blir dock minst en dag till studier, jag måste komma i fatt med min uppsats. Men så är det ju just det att det blir en lååång helg och jag har ju så svårt att få i mig vattnet på helgerna. Men jag måste klara det. Det vore ju roligt om det har hänt något på vågen i morgon. Den har stått stilla i flera dagar nu.
Var på Xtra träff i kväll. Det är några som har börjat sin upptrappning och någon som börjat på halvfart. Wow, det känns avlägset, har ju hunnit halvvägs men det är en stund kvar.
Skulle helst vilja krypa ner i sängen. Men jag måste ta itu med min uppsats. Min käre make skulle hjälpa mig sa han men han har fastnat framför TV:n. Det är heller ingen idé att lägga sig förrän tvättmaskinen är klar. Dotterns danskläder måste vara rena och torra tills morgondagens dansuppvisning. Hon har tappat sin första tand idag. Stor dag för vår tjej!
Var på Xtra träff i kväll. Det är några som har börjat sin upptrappning och någon som börjat på halvfart. Wow, det känns avlägset, har ju hunnit halvvägs men det är en stund kvar.
Skulle helst vilja krypa ner i sängen. Men jag måste ta itu med min uppsats. Min käre make skulle hjälpa mig sa han men han har fastnat framför TV:n. Det är heller ingen idé att lägga sig förrän tvättmaskinen är klar. Dotterns danskläder måste vara rena och torra tills morgondagens dansuppvisning. Hon har tappat sin första tand idag. Stor dag för vår tjej!
söndag 27 april 2008
Dag 34
Efter gårdagens vägning känns det ganska bra. Inte så att jag inte vill äta men jag är ganska fokuserad på målet. Det är när min våg visar 70 kg som jag ska börja med upptrappning, inte 70, någonting utan 70 kg möjligen 69,9 men inte förrän då. Så är det bara, det har jag bestämt, det kan vara vilken dag i veckan som helt men då ska jag börja min upptrappning och det får ta den tid det tar. Men helt klart vore det skoj om det inte dröjde allt för länge för det är inte SÅ roligt att dricka soppor. Om då allt går som det ska så kan jag äta helt vanlig mat på semestern det är mitt ultimata mål. Men just nu står det stilla på vågen, ja jag vet att jag inte borde väga varje dag, men jag gör det ändå. Det beror nog mest på att jag inte dricker så mycket på helgerna, det blir liksom inte. Så det är väl det som känns mest positivt med att det är måndag i morgon, jag kommer i fas med mitt vattenintag.
Att det är en kort arbetsvecka gör att det känns ganska gott, jag jobbar måndag och tisdag, på onsdag, torsdag, fredag, lördag och söndag är jag ledig. I kommunen jag arbetar är barnen lediga på onsdag, men det är inte min dotter som går i skola i den kommun vi bor i. Men jag kommer att plugga onsdag i stället för fredag så hon får gå till skolan ändå och sonen får gå till dagis, fast lite kortare dag än vanligt. På torsdag tar vi sedan husvagnen på premiärturen. Verkliga premiärturen, vi köpte husvagnen på någon vecka sedan. En gammal vagn utan större finess men det bästa vi hade råd med för stunden. Barnen ser verkligen fram emot detta.
Nu ska jag plugga en smula innan jag ska sova.
Att det är en kort arbetsvecka gör att det känns ganska gott, jag jobbar måndag och tisdag, på onsdag, torsdag, fredag, lördag och söndag är jag ledig. I kommunen jag arbetar är barnen lediga på onsdag, men det är inte min dotter som går i skola i den kommun vi bor i. Men jag kommer att plugga onsdag i stället för fredag så hon får gå till skolan ändå och sonen får gå till dagis, fast lite kortare dag än vanligt. På torsdag tar vi sedan husvagnen på premiärturen. Verkliga premiärturen, vi köpte husvagnen på någon vecka sedan. En gammal vagn utan större finess men det bästa vi hade råd med för stunden. Barnen ser verkligen fram emot detta.
Nu ska jag plugga en smula innan jag ska sova.
lördag 26 april 2008
Dag 33 fortfarande
Ja det har blivit kväll och jag har varit på gymmet för min träff med min coach, på barnens aktivitet, hämtat pizza till familjen, spillt kebabsås i bilen och gått en timmas promenad. Klockan har blivit snudd på 22 och jag tänker snart gå till sängs. Det är något som jag blivit ganska bra på under min soppdiet. Lägga mig tidigare. Jag brukar vara en riktig nattuggla, men jag är så sugen på mat på kvällarna så jag går och lägger mig.
Nåja det var ju inte därför som jag gick in på bloggen igen.
Jag ville bara skriva ner resultatet från min träff med min coach.
När jag vägde in mig på gymmet visade hennes "special" våg 93.2 kg tror jag. I dag visade den 81,1kg. Alltså 12 kg ner på nästan 5 veckor. Enligt min våg vägde jag 91.3 kg när jag började och vägde i morse 80.2 kg, så ner ca 11 kg. Inte illa men inte heller samma. Men jag är nöjd med resultatet. Men jag var ärlig med att jag fuskat och smaskat vid två tillfällen och att jag på grund av att jag fortfarande väger mig varje dag visste att jag då stått stilla i vikt eller till och med gått upp i vikt i samband med detta. Det har tagit 4 dagar att komma ner i samma vikt som jag hade den morgonen jag åt. Så då räknade hon på skoj ut att jag egentligen bara gått ner i vikt under 4 veckor i stället för 5, då hade jag förlorat 3 kg i veckan. Gissa om jag började undra vad jag kunde ha vägt idag om jag inte ätit de där två gångerna. Suck.
I alla fall är jag nöjd med mina resultat, jag hade inte förlorat någon muskelmassa utan bara fett och, gissar jag, vätska, sedan jag vägde in för en månad sedan.
Jag räknar med att kunna gå på upptrappning från och med den4 juni. Två veckors upptrappning och 4 veckors halvfart. Det innebär om jag fattat det hela rätt att jag kommer att kunna äta "vanlig" mat från vecka 29. Det är vår bästa vecka på året, då är vi på semester med våra vänner. Vi åker redan helgen vecka 28 så kanske att jag får bryta min jämvikt redan då. Det är lite mer meckigt att förvara en massa grönsaker i husvagnen, kylen och frysen är ju begränsade om vi säger så. Men det vore väl en ack så trevlig start på mitt nya vanliga liv!!
Nu är det dax att skalla kudden!
Nåja det var ju inte därför som jag gick in på bloggen igen.
Jag ville bara skriva ner resultatet från min träff med min coach.
När jag vägde in mig på gymmet visade hennes "special" våg 93.2 kg tror jag. I dag visade den 81,1kg. Alltså 12 kg ner på nästan 5 veckor. Enligt min våg vägde jag 91.3 kg när jag började och vägde i morse 80.2 kg, så ner ca 11 kg. Inte illa men inte heller samma. Men jag är nöjd med resultatet. Men jag var ärlig med att jag fuskat och smaskat vid två tillfällen och att jag på grund av att jag fortfarande väger mig varje dag visste att jag då stått stilla i vikt eller till och med gått upp i vikt i samband med detta. Det har tagit 4 dagar att komma ner i samma vikt som jag hade den morgonen jag åt. Så då räknade hon på skoj ut att jag egentligen bara gått ner i vikt under 4 veckor i stället för 5, då hade jag förlorat 3 kg i veckan. Gissa om jag började undra vad jag kunde ha vägt idag om jag inte ätit de där två gångerna. Suck.
I alla fall är jag nöjd med mina resultat, jag hade inte förlorat någon muskelmassa utan bara fett och, gissar jag, vätska, sedan jag vägde in för en månad sedan.
Jag räknar med att kunna gå på upptrappning från och med den4 juni. Två veckors upptrappning och 4 veckors halvfart. Det innebär om jag fattat det hela rätt att jag kommer att kunna äta "vanlig" mat från vecka 29. Det är vår bästa vecka på året, då är vi på semester med våra vänner. Vi åker redan helgen vecka 28 så kanske att jag får bryta min jämvikt redan då. Det är lite mer meckigt att förvara en massa grönsaker i husvagnen, kylen och frysen är ju begränsade om vi säger så. Men det vore väl en ack så trevlig start på mitt nya vanliga liv!!
Nu är det dax att skalla kudden!
Dag 33
Lördag.
Har varit i stan och köpt bikini. Eller snarare det som brukar kallas för tankini. Ett bikinilinne. Hade siktet inställt på ett svart med vita små prickar på eller ett med svart botten och gröna och beiga stora prickar på. Men det blev inget utav dem. Det blev ett med vit botten och turkosa och cerisa snirkliga mönster på. Blev uppmuntrad av min goda väninna som var med som smakråd. Måste smälta det hela lite. Men min man var nöjd.
Om 40 minuter ska jag till gymmet för min första vägning. Jag har skött mig hyfsat med träningen men har slarvat med vattnet både i går och idag. Eftersom jag varit på stan hela förmiddagen och kom hem för en liten stund sedan så har jag inte velat dricka en massa. Det är inte lätt att få tag i toaletter ute på stan.
Nu vill jag ju inte dricka en massa innan jag ska väga mig. Pirr. Undrar vad vågen säger. Jag har förstås vägt mig här hemma men det ska ändå bli spännande.
Räknade på BMI i går. Mitt mål var ju att gå ner till 70 kg. Jag är 172 cm. Men när jag räknade på viktklubbs hemsida så upptäckte jag att jag lugnt skulle kunna väga 65 kg och då ha ett alldeles "normalt" BMI. Var tvungen att sms:a min väninna och fråga henne vad hon vägde. Hon ser ut att vara ungefär lika lång som jag och har en figur som jag tycker är snygg. Inte mager men snygg. Hon var 2 cm längre än mig och vägde mellan 63-65 kg. Det var bra, då fick jag en bild av hur man ser ut när man väger runt 65 kg. Jag siktar nog på 70 kg trots allt och ser om jag kan ta lite till i höst i stället. Vågar inte tro att jag kommer att ligga på 70 kg hela sommaren. Nog för att jag ska göra mitt yttersta men sommar är sommar med allt vad det innebär.
Nu måste jag borsta tänderna och göra mig beredd att gå till gymmet.
Skriver kanske senare ikväll om hur det gick.
Vi har inga planer för kvällen eftersom barnen har aktivitet mellan 17-19 och min man skadat axeln på sin fotbollsmatch tidigare idag. Måste på grund av det ta med min son till gymmet. Hoppas att det går bra, det finns ju ett litet barn rum.
Har varit i stan och köpt bikini. Eller snarare det som brukar kallas för tankini. Ett bikinilinne. Hade siktet inställt på ett svart med vita små prickar på eller ett med svart botten och gröna och beiga stora prickar på. Men det blev inget utav dem. Det blev ett med vit botten och turkosa och cerisa snirkliga mönster på. Blev uppmuntrad av min goda väninna som var med som smakråd. Måste smälta det hela lite. Men min man var nöjd.
Om 40 minuter ska jag till gymmet för min första vägning. Jag har skött mig hyfsat med träningen men har slarvat med vattnet både i går och idag. Eftersom jag varit på stan hela förmiddagen och kom hem för en liten stund sedan så har jag inte velat dricka en massa. Det är inte lätt att få tag i toaletter ute på stan.
Nu vill jag ju inte dricka en massa innan jag ska väga mig. Pirr. Undrar vad vågen säger. Jag har förstås vägt mig här hemma men det ska ändå bli spännande.
Räknade på BMI i går. Mitt mål var ju att gå ner till 70 kg. Jag är 172 cm. Men när jag räknade på viktklubbs hemsida så upptäckte jag att jag lugnt skulle kunna väga 65 kg och då ha ett alldeles "normalt" BMI. Var tvungen att sms:a min väninna och fråga henne vad hon vägde. Hon ser ut att vara ungefär lika lång som jag och har en figur som jag tycker är snygg. Inte mager men snygg. Hon var 2 cm längre än mig och vägde mellan 63-65 kg. Det var bra, då fick jag en bild av hur man ser ut när man väger runt 65 kg. Jag siktar nog på 70 kg trots allt och ser om jag kan ta lite till i höst i stället. Vågar inte tro att jag kommer att ligga på 70 kg hela sommaren. Nog för att jag ska göra mitt yttersta men sommar är sommar med allt vad det innebär.
Nu måste jag borsta tänderna och göra mig beredd att gå till gymmet.
Skriver kanske senare ikväll om hur det gick.
Vi har inga planer för kvällen eftersom barnen har aktivitet mellan 17-19 och min man skadat axeln på sin fotbollsmatch tidigare idag. Måste på grund av det ta med min son till gymmet. Hoppas att det går bra, det finns ju ett litet barn rum.
fredag 25 april 2008
Dag 32
Jaha, då har jag hållit på med mina soppor i en månad. jag började den 25 mars och idag är det den 25 april. Det är ju inte riktigt klokt egentligen, men jag har lika lång tid kvar innan jag nått mitt mål. Minns att jag när jag började sopporna bestämde mig för att jag inte skulle ge mig förrän jag nått 70 kg. Hinner jag det på 8 veckor så är det bra, behöver jag mer tid så får det bli så. 70 kg ska det stå på min våg innan jag börjar trappa upp.
Det är fortfarande förmiddag och då är det lättare att lova saker än på kvällen och eftermiddagarna. Men jag var i Jönköping i går, gick på IKEA med min underbara mamma och vi gick på A6 också. jag provade inte så mycket kläder, hittade inget jag ville ha. Men jag provade några 3/4 jeans, men inget var som jag tänkt. Ett par satt bra runt magen men hade lite konstiga ben. Några andra var lite för tighta, nästa par fick jag inte på mig. Alla var i storlek 44. Så trots att jag gått ner 10.5 kg så gör det bara 1 storlek. Det måste bli flera storlekar mindre. Jag vill ligga på 40/42. Någon 38 blir jag aldrig. Men 40 skulle vara trevligt.
Det var då tanken dök upp i min lilla bantade hjärna. Kommer det verkligen att räcka om jag går ner 10 kg till? Om det bara gör en storlek på 10 kg, men jag måste nog tro att det är procentuellt man får kolla på det. Om min tunna svärmor går ner 10 kg så får hon gå över till barnkläderna. Så det kan inte stämma rakt över. Vi får vänta och se hur det är om ca 1 månad, då borde jag ha klarat av de resterande 10 kg och se var jag hamnar då. Som sagt jag är en mästare på att ta ut saker i förskott.
Hälsenan kunde inte ha varit inflammerad, för jag känner knappast av den alls varken i dag eller i går. Så i dag kommer jag att kunna ta en promenad igen. Skönt. Igår gick jag ju mest hela dagen plus att jag inte kunde dricka så mycket vatten som jag borde. Det går ju inte när man är ute på längre utflykt. Visst IKEA har toaletter men man tänker liksom inte på att bara runt på sin flaska hela tiden.
Denna helgen är min man hemma så jag borde klara av helgen utan missöden. Det tog alldeles för lång tid att komma i fas efter mitt lilla skrovmål i fredags kväll. Jag vill inte hålla på med sopporna längre än nödvändigt. Så roligt är det inte. Ser fram emot lite kyckling, fisk och grönsaker.
Dags att fortsätta plugga. Men jag kanske kikar in ingen senare.
Det är fortfarande förmiddag och då är det lättare att lova saker än på kvällen och eftermiddagarna. Men jag var i Jönköping i går, gick på IKEA med min underbara mamma och vi gick på A6 också. jag provade inte så mycket kläder, hittade inget jag ville ha. Men jag provade några 3/4 jeans, men inget var som jag tänkt. Ett par satt bra runt magen men hade lite konstiga ben. Några andra var lite för tighta, nästa par fick jag inte på mig. Alla var i storlek 44. Så trots att jag gått ner 10.5 kg så gör det bara 1 storlek. Det måste bli flera storlekar mindre. Jag vill ligga på 40/42. Någon 38 blir jag aldrig. Men 40 skulle vara trevligt.
Det var då tanken dök upp i min lilla bantade hjärna. Kommer det verkligen att räcka om jag går ner 10 kg till? Om det bara gör en storlek på 10 kg, men jag måste nog tro att det är procentuellt man får kolla på det. Om min tunna svärmor går ner 10 kg så får hon gå över till barnkläderna. Så det kan inte stämma rakt över. Vi får vänta och se hur det är om ca 1 månad, då borde jag ha klarat av de resterande 10 kg och se var jag hamnar då. Som sagt jag är en mästare på att ta ut saker i förskott.
Hälsenan kunde inte ha varit inflammerad, för jag känner knappast av den alls varken i dag eller i går. Så i dag kommer jag att kunna ta en promenad igen. Skönt. Igår gick jag ju mest hela dagen plus att jag inte kunde dricka så mycket vatten som jag borde. Det går ju inte när man är ute på längre utflykt. Visst IKEA har toaletter men man tänker liksom inte på att bara runt på sin flaska hela tiden.
Denna helgen är min man hemma så jag borde klara av helgen utan missöden. Det tog alldeles för lång tid att komma i fas efter mitt lilla skrovmål i fredags kväll. Jag vill inte hålla på med sopporna längre än nödvändigt. Så roligt är det inte. Ser fram emot lite kyckling, fisk och grönsaker.
Dags att fortsätta plugga. Men jag kanske kikar in ingen senare.
onsdag 23 april 2008
Dag 30
Hälsenan har funkat någorlunda idag. Det är värst att komma upp och i gång när man suttit stilla en stund. Under kvällen har jag tagit Ipren och även smörjt med Zoon. Hoppas att det går över snabbt. Men det känns faktiskt ganska bra nu ikväll. Förmodligen tack vare lite medikamenter.
Så idag blir det ingen promenad. Är tveksam till om det blir någon i morgon heller. Ska till Jönköping med min mamma och det kommer att bli en del promenerande, framför allt i butiker, IKEA mm.
Är i kväll jätte sugen på att äta, tänker inte göra det men tycker verkligen synd om mig som inte får äta. Det är ju jag själv som gnäller över att jag ser ut som jag gör, det är jag som beslutat att gå ner i vikt och det är jag som bestämt mig för sopporna. Så jag borde inte klaga, jag har gått ner i vikt och det börjar synas. Men ändå så vill jag äta.
Jag oroar mig för att jag inte kommit in i det rätta tänket. Hur ska det gå när jag slutar med sopporna, jag vill ju inte gå upp i vikt igen. Och det kommer att vara SÅ viktigt att äta rätt. Jag som vill äta en massa goda saker. Det kommer jag säkert att kunna göra, bara jag rör på mig också. Det svåra kommer som alltid att vara att inte lägga för mycket på tallriken och äta för mycket onyttigheter. Men just nu kan jag göra listan lång på saker som jag vill äta.
Många kvällar när jag känt så här jag jag helt enkelt gått ut på promenad eller helt sonika gått och lagt mig. Har jag väl krupit ner under täcket så vill det mycket till för att jag ska komma upp igen. Men ärligt....klockan är bara 8 på kvällen, inte ens det. Så jag måste göra något annat.
Städa, tvätta och plugga är tre starka kort, men inget av dem tilltalar mig det minsta just nu. jag fryser och har trots allt lite ont. Jag tror att jag ska ta mig ett bad i stället. Då blir jag varm och go. Det är lättare att dricka vatten när man är varm och jag har lite kvar att dricka.
Så får det bli.
Så idag blir det ingen promenad. Är tveksam till om det blir någon i morgon heller. Ska till Jönköping med min mamma och det kommer att bli en del promenerande, framför allt i butiker, IKEA mm.
Är i kväll jätte sugen på att äta, tänker inte göra det men tycker verkligen synd om mig som inte får äta. Det är ju jag själv som gnäller över att jag ser ut som jag gör, det är jag som beslutat att gå ner i vikt och det är jag som bestämt mig för sopporna. Så jag borde inte klaga, jag har gått ner i vikt och det börjar synas. Men ändå så vill jag äta.
Jag oroar mig för att jag inte kommit in i det rätta tänket. Hur ska det gå när jag slutar med sopporna, jag vill ju inte gå upp i vikt igen. Och det kommer att vara SÅ viktigt att äta rätt. Jag som vill äta en massa goda saker. Det kommer jag säkert att kunna göra, bara jag rör på mig också. Det svåra kommer som alltid att vara att inte lägga för mycket på tallriken och äta för mycket onyttigheter. Men just nu kan jag göra listan lång på saker som jag vill äta.
Många kvällar när jag känt så här jag jag helt enkelt gått ut på promenad eller helt sonika gått och lagt mig. Har jag väl krupit ner under täcket så vill det mycket till för att jag ska komma upp igen. Men ärligt....klockan är bara 8 på kvällen, inte ens det. Så jag måste göra något annat.
Städa, tvätta och plugga är tre starka kort, men inget av dem tilltalar mig det minsta just nu. jag fryser och har trots allt lite ont. Jag tror att jag ska ta mig ett bad i stället. Då blir jag varm och go. Det är lättare att dricka vatten när man är varm och jag har lite kvar att dricka.
Så får det bli.
tisdag 22 april 2008
Dag 29
Neeej, det får inte hända!
Jag har så ont i min hälsena. Kommer inte att kunna gå imorgon. Kände av hälsenan i morse, men det har gått ganska bra under dagen. Under eftermiddagen har det blivit värre och i kväll är det katastrof. Gick en lång promenad med goda vänner och efter någon minut så vart jag varm och då kändes det inte så mycket. När jag satt i bilen på väg hem stelnade jag väl till lite och kunde med nöd och näppe ta mig fram till huset. Svullet och jätte ömt är det. Ska behandla med lite zoon och lägga mig. Om jag inte rör på mig så rör inte vågen på sig heller, det är ju det som är illa.
Mina elever kommer att mörda mig om jag inte kommer i morgon. Har varit borta många onsdagar av någon anledning, barnen sjuka, jag sjuk, till universitetet osv. Jag som slet för att hitta det speciella tyget åt några elever, de vill de ju ha i morgon bitti. Suck. Jaja, man behöver ju inte ta ut allt i förskott, det kan ju vara helt bra i morgon. Men är det något jag är bra på så är det just att ta ut min oro i förväg, fram för allt negativa saker tar jag ut i förskott.
Men annars så hoppas jag att vågen visar ner i morgon igen. Det var ju ett bakslag efter mitt skovmål i fredags. Tänk att man får sota för det i så många dagar. Det är ju inte värt det. Men det bara blev så.
Nu ska jag behandla min hälsena och sova.
Jag har så ont i min hälsena. Kommer inte att kunna gå imorgon. Kände av hälsenan i morse, men det har gått ganska bra under dagen. Under eftermiddagen har det blivit värre och i kväll är det katastrof. Gick en lång promenad med goda vänner och efter någon minut så vart jag varm och då kändes det inte så mycket. När jag satt i bilen på väg hem stelnade jag väl till lite och kunde med nöd och näppe ta mig fram till huset. Svullet och jätte ömt är det. Ska behandla med lite zoon och lägga mig. Om jag inte rör på mig så rör inte vågen på sig heller, det är ju det som är illa.
Mina elever kommer att mörda mig om jag inte kommer i morgon. Har varit borta många onsdagar av någon anledning, barnen sjuka, jag sjuk, till universitetet osv. Jag som slet för att hitta det speciella tyget åt några elever, de vill de ju ha i morgon bitti. Suck. Jaja, man behöver ju inte ta ut allt i förskott, det kan ju vara helt bra i morgon. Men är det något jag är bra på så är det just att ta ut min oro i förväg, fram för allt negativa saker tar jag ut i förskott.
Men annars så hoppas jag att vågen visar ner i morgon igen. Det var ju ett bakslag efter mitt skovmål i fredags. Tänk att man får sota för det i så många dagar. Det är ju inte värt det. Men det bara blev så.
Nu ska jag behandla min hälsena och sova.
måndag 21 april 2008
Dag 28?
Det är åter måndag, jag gillar verkligen inte måndagar. Men nu har jag gjort den. Eleverna har gått för dagen. Det känns skönt.
Efter fredagens sammabrott i köket har jag kämpat hårt för att komma till rätta med det hela. Jag har gått så mycket som jag hunnit medd och jag var på gymmet och crosstrainade i går när dotterna var på FunkyKidz. I dag var jag nästan nere på det som vågen visade innan fredagen, men tar ju en evighet att komma tillbaka.
Jag fick ett uppmuntrande sms av min man idag. Eftersom jag hållig på i 4 veckor och det som förhoppningsvis ska vara halva tiden så passade jag på att mäta mig och när han skrev in måtten i sin dator kunder han konstatera att jag inte haft detta midjemått sedan vi började mäta lite sporadiskt för 6 år sedan. Det är ju ett glädjende besked. Äntligen har det börjat smyga fram så kommentarer om min viktminskning. Det börjar synas nu. Själv ser jag det inte, men jag förstår det när jag tar på mig mina kläder. Så nu är det snart dags för den fasliga fotograferingen. Jag bad min man ta foton vid starten av min soppdiet eftersom jag vet att jag inte brukar kunna se resultatet med egna ögon. Så nu måste vi snart ta nya kort, det ska bli lite läskigt men också lite spännande att jämföra bilderna.
I kväll är det träff med xtra gänget, det brukar vara peppande och upplyftande så jag hoppas att det blir det idag också. Men jag vet också att några i gruppen som började veckan före mig, och som skulle hålla soppdieten i 5 veckor nu ska börja trappa upp, så det kan hända att det blir mycket prat om det. Det kan bli tufft, jag ser ju fram emot att få börja äta lite själv också. Men det är minst 4-5 veckor kvar.
Jag funderar lite på hur mycket CD-skivorna ger egentligen. Jag försöker att lyssna på dem men jag glömmer det lätt och när jag kommer i håg det så är det innan jag ska sova och då somnar jag när jag lyssnar på dem. Vad ska jag göra? Betyder de mycket för mig?
Ja det finns i alla fall en stor fördel med att jobba. Det är mycket lättare att få i sig vattenet. Har redan druckit 3 liter och jag brukar få i mig 7 dl på hemvägen. Då har jag bara 2 flaskor kvar i kväll. Det brukar inte gå lika lätt med vattnet på helgerna. Hoppas att det visar ett positivt resultat på vågen i morgon. Det blir så mycket lättare att gå vidare då.
Helgen runt 1 maj ska vi åka ut med husvagnen. Det blir en tur till Örebro, tills dess behöver jag få tag i en ny bikini. Har haft en det sista som är en sk tankini, men linne, den ahr varit ganska ok. Den var i och för sig redan lite stor när jag fick den. Det blir lätt så när man ska beställa på postorder. Men nu är det absolut alldeles FÖR stor. Jag vill gärna ha en likande så nu står ajg i valet och kvalet hur jag ska göra. Om jag ska beställa, vilken storlek ska jag då ta, den får ju inte vara för liten. Eller ska jag gå till Lindex och kika, då kan jag ju prova den. Men jag tror mig minnas att det inte fanns några roliga färger när jag kollade sist. Ja det är ju på sätt och vis ett angenämt dilemma, men inte lättare för det.
Nu ser jag att de flesta av mina kollegor åker hem i det fina vädret, då gör jag det med. Brukar jobba till 4 men klockan är bara 3. Får ta med lite jobb eh och göra i kväll.
Efter fredagens sammabrott i köket har jag kämpat hårt för att komma till rätta med det hela. Jag har gått så mycket som jag hunnit medd och jag var på gymmet och crosstrainade i går när dotterna var på FunkyKidz. I dag var jag nästan nere på det som vågen visade innan fredagen, men tar ju en evighet att komma tillbaka.
Jag fick ett uppmuntrande sms av min man idag. Eftersom jag hållig på i 4 veckor och det som förhoppningsvis ska vara halva tiden så passade jag på att mäta mig och när han skrev in måtten i sin dator kunder han konstatera att jag inte haft detta midjemått sedan vi började mäta lite sporadiskt för 6 år sedan. Det är ju ett glädjende besked. Äntligen har det börjat smyga fram så kommentarer om min viktminskning. Det börjar synas nu. Själv ser jag det inte, men jag förstår det när jag tar på mig mina kläder. Så nu är det snart dags för den fasliga fotograferingen. Jag bad min man ta foton vid starten av min soppdiet eftersom jag vet att jag inte brukar kunna se resultatet med egna ögon. Så nu måste vi snart ta nya kort, det ska bli lite läskigt men också lite spännande att jämföra bilderna.
I kväll är det träff med xtra gänget, det brukar vara peppande och upplyftande så jag hoppas att det blir det idag också. Men jag vet också att några i gruppen som började veckan före mig, och som skulle hålla soppdieten i 5 veckor nu ska börja trappa upp, så det kan hända att det blir mycket prat om det. Det kan bli tufft, jag ser ju fram emot att få börja äta lite själv också. Men det är minst 4-5 veckor kvar.
Jag funderar lite på hur mycket CD-skivorna ger egentligen. Jag försöker att lyssna på dem men jag glömmer det lätt och när jag kommer i håg det så är det innan jag ska sova och då somnar jag när jag lyssnar på dem. Vad ska jag göra? Betyder de mycket för mig?
Ja det finns i alla fall en stor fördel med att jobba. Det är mycket lättare att få i sig vattenet. Har redan druckit 3 liter och jag brukar få i mig 7 dl på hemvägen. Då har jag bara 2 flaskor kvar i kväll. Det brukar inte gå lika lätt med vattnet på helgerna. Hoppas att det visar ett positivt resultat på vågen i morgon. Det blir så mycket lättare att gå vidare då.
Helgen runt 1 maj ska vi åka ut med husvagnen. Det blir en tur till Örebro, tills dess behöver jag få tag i en ny bikini. Har haft en det sista som är en sk tankini, men linne, den ahr varit ganska ok. Den var i och för sig redan lite stor när jag fick den. Det blir lätt så när man ska beställa på postorder. Men nu är det absolut alldeles FÖR stor. Jag vill gärna ha en likande så nu står ajg i valet och kvalet hur jag ska göra. Om jag ska beställa, vilken storlek ska jag då ta, den får ju inte vara för liten. Eller ska jag gå till Lindex och kika, då kan jag ju prova den. Men jag tror mig minnas att det inte fanns några roliga färger när jag kollade sist. Ja det är ju på sätt och vis ett angenämt dilemma, men inte lättare för det.
Nu ser jag att de flesta av mina kollegor åker hem i det fina vädret, då gör jag det med. Brukar jobba till 4 men klockan är bara 3. Får ta med lite jobb eh och göra i kväll.
lördag 19 april 2008
Dag 26
Ja vad ska man säga om dagen.
Jag mådde dåligt i morse, antar att det var det feta i maten som spökade. Jag kände mig matt och hel vissen. Ringde mina föräldrar och frågade om barnen kunde vara där en liten stund så att jag kunde få mig en promenad. Det gick bra.
Vi cyklade till mina föräldrar och sedan gick en lång promenad på en dryg timma.
Cyklade hem, ringde en massa samtal som jag var tvungen att göra. En vän frågade via sms om jag ville gå en promenad, jag luskade efter barnvakt åter igen. Barnen fick gärna vara hos goda vänner. Så blev det, en tur till Coop för att köpa lite saker till trädgården och sedan hem igen för att lämna barnen hos goda vänner och sedan ut på promenad nr 2, tittade på stegräknaren på min telefon i kväll och jag hade gått drygt 17500 steg. Det är inte illa.
Men jag ligger efter när det gäller vatten drickande så jag får väl lägga mig i sängen men min vetevärmare och hinka i mig en liter eller så.
Har dövat mitt dåliga samvete met promenader, det enda positiva är att jag inte vill äta någonting i dag, är inte sugen på mat som jag varit förut. Det går snart över men det var skönt att inte behöva brottas med dessa känslor just i dag.
Nu ska jag hinka vatten!
Jag mådde dåligt i morse, antar att det var det feta i maten som spökade. Jag kände mig matt och hel vissen. Ringde mina föräldrar och frågade om barnen kunde vara där en liten stund så att jag kunde få mig en promenad. Det gick bra.
Vi cyklade till mina föräldrar och sedan gick en lång promenad på en dryg timma.
Cyklade hem, ringde en massa samtal som jag var tvungen att göra. En vän frågade via sms om jag ville gå en promenad, jag luskade efter barnvakt åter igen. Barnen fick gärna vara hos goda vänner. Så blev det, en tur till Coop för att köpa lite saker till trädgården och sedan hem igen för att lämna barnen hos goda vänner och sedan ut på promenad nr 2, tittade på stegräknaren på min telefon i kväll och jag hade gått drygt 17500 steg. Det är inte illa.
Men jag ligger efter när det gäller vatten drickande så jag får väl lägga mig i sängen men min vetevärmare och hinka i mig en liter eller så.
Har dövat mitt dåliga samvete met promenader, det enda positiva är att jag inte vill äta någonting i dag, är inte sugen på mat som jag varit förut. Det går snart över men det var skönt att inte behöva brottas med dessa känslor just i dag.
Nu ska jag hinka vatten!
fredag 18 april 2008
Fortfarande dag 25
Det är inte sant.
Min man har inte ens kommit fram till Göteborg, helgen har inte mer än börjat, fredagen är inte ens sen och jag har fuskat.
Jag som mådde så bra i middags, nu bara några korta timmar senare sitter och och deppar totalt. Barnen beställde hembakt pizza, och det gjorde jag åt dem, men när osten skulle in så kunde jag inte hålla mig, det blev ost, och lite annat, nu grämer jag mig över detta så till den milda grad, jag vill bara ut och gå, nu på direkten. Måste röra på mig och det kommer jag inte kunna göra förrän på söndag kväll. Varför gör jag så här? Just nu vill jag bara att barnen ska somna så att jag får gråta i fred. Varför sabbar jag så för mig själv! Jag kommer ju inte att nå mitt delmål tills på onsdag om jag gör så här, det är andra gången på 3½vecka och bara lite drygt en vecka sedan sist. Nu kommer jag att få en fruktansvärt svår dag i morgon, att inte fortsätta att stoppa mat i munnen. Sörja skit!
Jag orkar inte ens sätta mig i TV soffan med barnen för att se på "Så ska det låta" jag tjuter snart på riktigt.
Jag som provade alla kläder och var så glad. Är ju som en sketen berg och dalbana. Ena stunder lyrisk och andra stunden långt ner i skiten.
SUCK!
Min man har inte ens kommit fram till Göteborg, helgen har inte mer än börjat, fredagen är inte ens sen och jag har fuskat.
Jag som mådde så bra i middags, nu bara några korta timmar senare sitter och och deppar totalt. Barnen beställde hembakt pizza, och det gjorde jag åt dem, men när osten skulle in så kunde jag inte hålla mig, det blev ost, och lite annat, nu grämer jag mig över detta så till den milda grad, jag vill bara ut och gå, nu på direkten. Måste röra på mig och det kommer jag inte kunna göra förrän på söndag kväll. Varför gör jag så här? Just nu vill jag bara att barnen ska somna så att jag får gråta i fred. Varför sabbar jag så för mig själv! Jag kommer ju inte att nå mitt delmål tills på onsdag om jag gör så här, det är andra gången på 3½vecka och bara lite drygt en vecka sedan sist. Nu kommer jag att få en fruktansvärt svår dag i morgon, att inte fortsätta att stoppa mat i munnen. Sörja skit!
Jag orkar inte ens sätta mig i TV soffan med barnen för att se på "Så ska det låta" jag tjuter snart på riktigt.
Jag som provade alla kläder och var så glad. Är ju som en sketen berg och dalbana. Ena stunder lyrisk och andra stunden långt ner i skiten.
SUCK!
Dag 25
Har nog räknat fel på dagarna när det gäller inlägget innan. Men nu är jag på rätt spår.
Det är fredag och underbart väder.
Jag hade bestämt mig för att gå ett varv i spåret men det blev två. Så nu är det snabbdusch och soppa som gäller innan jag ska hämta barnen.
Vågen har börjat röra sig i rätt riktning i ett lite bättre tempo igen. Jag är glad så länge det varar. Snart blir det säkert en liten platå igen. Men jag hoppas att jag ska nå mitt andra delmål lagom tills hälften av tiden gått. Planen var ju att hålla på i 8 veckor, jag har gjort 3½ vecka ungefär. Får väl se om jag kan klara av mitt mål till onsdag. Omöjligt är det inte, men det är inte jätte troligt att jag når dit riktigt. Då måste jag gå ner 2 kg tills på onsdag morgon ca 4 hg om dagen. Hm, det blir en himla massa gympande och promenerande om det ens ska vara möjligt. Med mannen bortrest i helgen så blir det ingen träning förrän söndag kväll tidigast. På måndag har vi Xtra-träff så då blir det svårt att få in en promenad, efter kl 20.30 är det inte roligt att gå själv i alla fall. Får se hur det blir.
I dag har jag provat min gamla kjol som jag köpte för 3 år sedan. Då gick jag på cambrigdekuren och gick ner ca 12 kg. Jag köpte en kjol på MQ och var mäkta stolt över att kunna få plats i kläderna som de säljer. Jag kunde använda kjolen i över 1 år, för jag höll vikten bra. Men så åkte vi till USA i 4 månader och plötsligt passade inte kjolen längre. Det var skoj att den funkade igen. Eftersom jag ändå höll på att prova kläder gick jag lös i resten av garderoben också. Det blir till att slänga en hel del. Har svårt att slänga saker, så det ligger en hel del nedpackat. Det kommer nog att bli en bananlåda eller förmodligen två till second hand inom en snar framtid. En del av kläderna kommer jag inte att vilja använda ens om jag kommer att få på mig dem igen.
Men det positiva var att jag fick på mig min lilla jeanskjol som är kort och tight. Brukar ha den till leggings och den passade bättre än sist jag använde den. Jippi. Skjortan jag köpte förra våren och som jag inte kunde knäppa den gick om mig så fint så. En gammal huvtröja som jag gillat mycket fick jag också plats i. Det var roligt. Men det tråkiga var att sedan var det slut på kläder. Det kommer att eka tomt i min garderob efter min utrensning.
Jag kan tack och lov fortfarande ha mina favorit jeans som jag köpte tighta innan påsk, de är stretch och satt tight, de sitter lite lösare nu men när jag tumlat dem är de bra. De är mina favoriter och jag har inga andra. Så jag vet inte vad jag ska göra när jag inte kan ha dem längre.
Köpa nya antagligen, fniss.
Ja som ni märker så mår jag ganska bra just nu. Men det är väl promenaden som talar, man ska ju befinna sig i ett lyckorus när man motionerat. =) Det är i alla fall vad min coach säger.
Nepp, nu ska jag hämta hem barnen.
Det är fredag och underbart väder.
Jag hade bestämt mig för att gå ett varv i spåret men det blev två. Så nu är det snabbdusch och soppa som gäller innan jag ska hämta barnen.
Vågen har börjat röra sig i rätt riktning i ett lite bättre tempo igen. Jag är glad så länge det varar. Snart blir det säkert en liten platå igen. Men jag hoppas att jag ska nå mitt andra delmål lagom tills hälften av tiden gått. Planen var ju att hålla på i 8 veckor, jag har gjort 3½ vecka ungefär. Får väl se om jag kan klara av mitt mål till onsdag. Omöjligt är det inte, men det är inte jätte troligt att jag når dit riktigt. Då måste jag gå ner 2 kg tills på onsdag morgon ca 4 hg om dagen. Hm, det blir en himla massa gympande och promenerande om det ens ska vara möjligt. Med mannen bortrest i helgen så blir det ingen träning förrän söndag kväll tidigast. På måndag har vi Xtra-träff så då blir det svårt att få in en promenad, efter kl 20.30 är det inte roligt att gå själv i alla fall. Får se hur det blir.
I dag har jag provat min gamla kjol som jag köpte för 3 år sedan. Då gick jag på cambrigdekuren och gick ner ca 12 kg. Jag köpte en kjol på MQ och var mäkta stolt över att kunna få plats i kläderna som de säljer. Jag kunde använda kjolen i över 1 år, för jag höll vikten bra. Men så åkte vi till USA i 4 månader och plötsligt passade inte kjolen längre. Det var skoj att den funkade igen. Eftersom jag ändå höll på att prova kläder gick jag lös i resten av garderoben också. Det blir till att slänga en hel del. Har svårt att slänga saker, så det ligger en hel del nedpackat. Det kommer nog att bli en bananlåda eller förmodligen två till second hand inom en snar framtid. En del av kläderna kommer jag inte att vilja använda ens om jag kommer att få på mig dem igen.
Men det positiva var att jag fick på mig min lilla jeanskjol som är kort och tight. Brukar ha den till leggings och den passade bättre än sist jag använde den. Jippi. Skjortan jag köpte förra våren och som jag inte kunde knäppa den gick om mig så fint så. En gammal huvtröja som jag gillat mycket fick jag också plats i. Det var roligt. Men det tråkiga var att sedan var det slut på kläder. Det kommer att eka tomt i min garderob efter min utrensning.
Jag kan tack och lov fortfarande ha mina favorit jeans som jag köpte tighta innan påsk, de är stretch och satt tight, de sitter lite lösare nu men när jag tumlat dem är de bra. De är mina favoriter och jag har inga andra. Så jag vet inte vad jag ska göra när jag inte kan ha dem längre.
Köpa nya antagligen, fniss.
Ja som ni märker så mår jag ganska bra just nu. Men det är väl promenaden som talar, man ska ju befinna sig i ett lyckorus när man motionerat. =) Det är i alla fall vad min coach säger.
Nepp, nu ska jag hämta hem barnen.
onsdag 16 april 2008
Dag 23
Ja hjälp. Dag 23, det känns på något vis lite smått otroligt. Det var ju inte så länge sedan jag skrev dag 7. Men det känns som om det var en evighet sedan jag åt mat. Fniss.
Det är väl tur att jag skriver nu och inte för några timmar sedan. Då var det riktigt bedrövlig.
Har haft två kämpiga eftermiddagar på rad nu. I går stod jag och dreglade över barnens nykokta makaroner och stekta hotdogs. I dag var det limpmackor med leverpastej som fick det att vattnas i munnen. Att jag dessutom var tvungen att baka två tigerkakor till pysselgruppen gjorde inte situationen lättare. Att stå i köket med kaksmet över hela händerna utan att få slicka bort det minsta lilla och degskålar med rester av kaksmet i.................. Jag fick lämna alltihop och gå ner i källaren för att klara av det.
Nu har jag gått en promenad med min mamma i en timma, med stavar. Det känns bättre nu.
En sak som jag kan tycka är lite konstig är att man kan bli så himla torr i munnen, man dricker ju så himla mycket vatten. Torkar vattnet ut slemhinnorna så att man känner sig torr i munnen?
På tal om vatten så har jag gjort mig ett vatten"radband" jag har med mig min träningsflaska till jobbet, den rymmer 7 dl, men jag glömmer ju hela tiden hur många flaskor jag druckit så nu har jag använt mig av min lilla uppfinning i några dagar, funkar hur bra som helst. Jag trädde helt enkelt på 7 träkulor på ett snöre, de för inte glida lätt på snöret utan ska gå lite trögt. Flyttar sedan en kula för varje flaska och när jag flyttat 7 kulor har jag druckit 4,9 liter. Har man dåligt minne så har man.
Helgen kommer inte att bli rolig, min man åker till Göteborg på fredag direkt efter jobbet och kommer inte hem förrän på söndag eftermiddag. Suck, barnen brukar få pizza efter badhuset på fredagar. Då har jag valt att gå undan eftersom min man kan äta med barnen. Men det kan jag ju inte göra om han inte är hemma. Dessutom så har min goe man lovat barnen att de ska få bada i badhuset fast han inte är hemma. För mamma kan ta med dem dit............. Jag går bara till badhuset för att barnen älskar att gå dit, för egen del kunde det lika gärna kvitta. Men nu måste jag alltså gå dit själv med barnen på fredag. Jag som brukar gå in i badhuset och parkera i lilla bassängen och kliva upp först när vi ska hem. Nu kommer jag att behöva jaga barnen mera aktivt när jag är själv. Suck.
Meeeen, efter helgen så har jag nästan gjort 4 av mina planerade 8 veckor, halv tid på tisdag! Och vägning på lördag om en vecka. Kommer säkert att få påbackning för att jag förlorat muskelmassa, för jag har mest promenerat och inte tränat så hårt som de önskar. Men det ska bli spännande.
Så om ev vecka är det dags att ta kort nummer 2, tog kort den veckan jag började med sopporna. Det ska bli spännande att se om jag kan se någon skillnad, för i spegeln ser jag ingen skillnad. Har bara förlorat ca 5 cm i midjan så det syns inte så mycket och känns inte så mycket på kläderna heller. Men det kommer väl hoppas jag.
Dags att fylla på vatten flaskan ligger en flaska efter idag, så det är väl bara att fortsätta dricka.
Det är väl tur att jag skriver nu och inte för några timmar sedan. Då var det riktigt bedrövlig.
Har haft två kämpiga eftermiddagar på rad nu. I går stod jag och dreglade över barnens nykokta makaroner och stekta hotdogs. I dag var det limpmackor med leverpastej som fick det att vattnas i munnen. Att jag dessutom var tvungen att baka två tigerkakor till pysselgruppen gjorde inte situationen lättare. Att stå i köket med kaksmet över hela händerna utan att få slicka bort det minsta lilla och degskålar med rester av kaksmet i.................. Jag fick lämna alltihop och gå ner i källaren för att klara av det.
Nu har jag gått en promenad med min mamma i en timma, med stavar. Det känns bättre nu.
En sak som jag kan tycka är lite konstig är att man kan bli så himla torr i munnen, man dricker ju så himla mycket vatten. Torkar vattnet ut slemhinnorna så att man känner sig torr i munnen?
På tal om vatten så har jag gjort mig ett vatten"radband" jag har med mig min träningsflaska till jobbet, den rymmer 7 dl, men jag glömmer ju hela tiden hur många flaskor jag druckit så nu har jag använt mig av min lilla uppfinning i några dagar, funkar hur bra som helst. Jag trädde helt enkelt på 7 träkulor på ett snöre, de för inte glida lätt på snöret utan ska gå lite trögt. Flyttar sedan en kula för varje flaska och när jag flyttat 7 kulor har jag druckit 4,9 liter. Har man dåligt minne så har man.
Helgen kommer inte att bli rolig, min man åker till Göteborg på fredag direkt efter jobbet och kommer inte hem förrän på söndag eftermiddag. Suck, barnen brukar få pizza efter badhuset på fredagar. Då har jag valt att gå undan eftersom min man kan äta med barnen. Men det kan jag ju inte göra om han inte är hemma. Dessutom så har min goe man lovat barnen att de ska få bada i badhuset fast han inte är hemma. För mamma kan ta med dem dit............. Jag går bara till badhuset för att barnen älskar att gå dit, för egen del kunde det lika gärna kvitta. Men nu måste jag alltså gå dit själv med barnen på fredag. Jag som brukar gå in i badhuset och parkera i lilla bassängen och kliva upp först när vi ska hem. Nu kommer jag att behöva jaga barnen mera aktivt när jag är själv. Suck.
Meeeen, efter helgen så har jag nästan gjort 4 av mina planerade 8 veckor, halv tid på tisdag! Och vägning på lördag om en vecka. Kommer säkert att få påbackning för att jag förlorat muskelmassa, för jag har mest promenerat och inte tränat så hårt som de önskar. Men det ska bli spännande.
Så om ev vecka är det dags att ta kort nummer 2, tog kort den veckan jag började med sopporna. Det ska bli spännande att se om jag kan se någon skillnad, för i spegeln ser jag ingen skillnad. Har bara förlorat ca 5 cm i midjan så det syns inte så mycket och känns inte så mycket på kläderna heller. Men det kommer väl hoppas jag.
Dags att fylla på vatten flaskan ligger en flaska efter idag, så det är väl bara att fortsätta dricka.
måndag 14 april 2008
Dag 21
Sitter på jobbet, har kort lunch, det gillar jag inte. Menjag ska bara fixa min soppa och skriva några ord här.
I dag pekade vågen lite nedåt igen, det var skönt, men det är en lång väg kvar att gå, tror inte att jag kommer att nå målet på de 8 veckor som var tanken. Det kommer att ta några veckor till. Men det blir inte bättre av att gnälla, det är bara att jobba på lite hårdare.
Desto snabbare jag når målet desto snabbare får jag börja med uppstrappning och lite mat. Det ser jag ju fram emot.
Jag börjar få lite ångest över mitt jobb. Det påverkar mig inte direkt positivt. Oroar mig mycket. Jag är utbildad lärare, men arbetar just nu som slöjdlärare. Problemet är att min tjänst annonseras ut varje vår eftesom jag är obehörig på just slöjd biten. Sean i höstas läer jag slöjd på distans och om ett år är jag behörig, m en det hjälper inte just nu. Vi är tre "slöjdlärare" som sitter i samma sits. Alltså tre tjänster som ska ut, alla kommer vi att söka våra egna och varandras tjänster, men jag vet också att åtminstone en behörig lärare kommer att söka tjänsterna också. Min tjänst är delad mellan två skolor, jag trivs på min ena skola men inte på den andra. Så kontentan är: jag vill inte behöva gå över på klasslärartjänst igen, men jag trivs inte helt med min arbetssituation som den är heller. Det värsta är att inte veta. Vet i dagsläget inte när min tjänst kommer att annonseras ut och när man möjligen skulle kunna få reda på om jag får vara kvar eller inte. Det tar på psyket att inte veta. Brukar ha svårt att tala om något som jag är bra på men jag har just kommit på något, jag är en mästare på att oroa mig. Kanske inte den bästa av kvaliteer men jag är bra på det.
nu är snart lunchen över och eleverna kommer att rusa in igen. Gruppen som jag ska ha de närmsta 2 timmarna består av 16 elever i åldrarna 10-12 år. Det är en svettig eftermiddag framför. Puh. Men tiden går snabbt.
I dag pekade vågen lite nedåt igen, det var skönt, men det är en lång väg kvar att gå, tror inte att jag kommer att nå målet på de 8 veckor som var tanken. Det kommer att ta några veckor till. Men det blir inte bättre av att gnälla, det är bara att jobba på lite hårdare.
Desto snabbare jag når målet desto snabbare får jag börja med uppstrappning och lite mat. Det ser jag ju fram emot.
Jag börjar få lite ångest över mitt jobb. Det påverkar mig inte direkt positivt. Oroar mig mycket. Jag är utbildad lärare, men arbetar just nu som slöjdlärare. Problemet är att min tjänst annonseras ut varje vår eftesom jag är obehörig på just slöjd biten. Sean i höstas läer jag slöjd på distans och om ett år är jag behörig, m en det hjälper inte just nu. Vi är tre "slöjdlärare" som sitter i samma sits. Alltså tre tjänster som ska ut, alla kommer vi att söka våra egna och varandras tjänster, men jag vet också att åtminstone en behörig lärare kommer att söka tjänsterna också. Min tjänst är delad mellan två skolor, jag trivs på min ena skola men inte på den andra. Så kontentan är: jag vill inte behöva gå över på klasslärartjänst igen, men jag trivs inte helt med min arbetssituation som den är heller. Det värsta är att inte veta. Vet i dagsläget inte när min tjänst kommer att annonseras ut och när man möjligen skulle kunna få reda på om jag får vara kvar eller inte. Det tar på psyket att inte veta. Brukar ha svårt att tala om något som jag är bra på men jag har just kommit på något, jag är en mästare på att oroa mig. Kanske inte den bästa av kvaliteer men jag är bra på det.
nu är snart lunchen över och eleverna kommer att rusa in igen. Gruppen som jag ska ha de närmsta 2 timmarna består av 16 elever i åldrarna 10-12 år. Det är en svettig eftermiddag framför. Puh. Men tiden går snabbt.
söndag 13 april 2008
Dag 20
Fick faktiskt möjlighet att använda datorn i dag också. Vår gäst är på besök hos några andra under några timmar och jag tog chansen att sätta mig vid datorn.
Innan han gav sig iväg gick familjen och några fler till ena av våra pizzerior här i byn. Jag valde då att gå till min Xtravaganza träff i stället. Kände att pizza inte var ett alternativ. Det var bra, det var en och en halv vecka sedan vi träffades sist så det var roligt att höra hur det går för de andra.
Några ska hålla på i 5 veckor och ska snart börja trappa upp, det kommer att bli både bra och lite jobbigt att höra om det. Bra för att man vet hur det kan bli när man själv ska trappa upp, lite jobbigt för att man själv skulle vilja börja äta. Men jag är ju inte i mål ännu på ett tag så det dröjer nog.
Jag har snart gjort 3 veckor. Den sista veckan har det inte hänt någonting på vägen. Det känns trist, men jag har slarvat en del. Jag har missat att äta tre soppor någon dag, jag åt köttbullar i torsdags och jag har på grund av en ond hals inte fått i mig tillräckligt med vatten. Så nu tror jag att jag måste flytta fram allting minst en vecka eller fler. Bara jag får äta sallad och kyckling till midsommar så tror jag att det ska gå bra. Men det hade ju förstås varit skönt att nå målet i slutet av maj.
Måste verkligen komma igång med mera rörelse. Mer promenader och mera träning på gymmet.
De pratade sig varma om spinningen idag, men jag har testat och cykel är inget för mig. Jag kan stå på crosstrainern i nästan 1 timma men spinning, blä. Men jag måste komma igång med något. Nästa vecka tror jag blir mera normal så då ska jag nog få till det. I alla fall bättre än denna veckan. Men vem vet, kanske kan det bli en promenad i dag också. En kort ska jag nog klara av att klämma in.
Tidigt i morgon bitti, typ kl 04 åker vår gäst, det känns trist. Å andra sidan ska det bli lite skönt att ha hemmet för sig själv igen. Det har varit så roligt att ha honom här så lite tomt kommer det att bli, men vi har haft en väldigt hektisk vecka så det ska bli skönt att få ta det lite lugnare.
Tog i dag på mig ett par byxor som jag köpte tighta i september förra året. De trillar inte av mig men jag skulle nog behöva ett skärp. Det känns positivt. Men det är tråkigt när vikten står stilla. Måste verkligen få den att röra sig i rätt riktning igen. Om 2 veckor är det vägning och det vore skoj om vågen kunde visa på -10 kg eller mer. Men då måste jag börja jobba hårdare på det.
Innan han gav sig iväg gick familjen och några fler till ena av våra pizzerior här i byn. Jag valde då att gå till min Xtravaganza träff i stället. Kände att pizza inte var ett alternativ. Det var bra, det var en och en halv vecka sedan vi träffades sist så det var roligt att höra hur det går för de andra.
Några ska hålla på i 5 veckor och ska snart börja trappa upp, det kommer att bli både bra och lite jobbigt att höra om det. Bra för att man vet hur det kan bli när man själv ska trappa upp, lite jobbigt för att man själv skulle vilja börja äta. Men jag är ju inte i mål ännu på ett tag så det dröjer nog.
Jag har snart gjort 3 veckor. Den sista veckan har det inte hänt någonting på vägen. Det känns trist, men jag har slarvat en del. Jag har missat att äta tre soppor någon dag, jag åt köttbullar i torsdags och jag har på grund av en ond hals inte fått i mig tillräckligt med vatten. Så nu tror jag att jag måste flytta fram allting minst en vecka eller fler. Bara jag får äta sallad och kyckling till midsommar så tror jag att det ska gå bra. Men det hade ju förstås varit skönt att nå målet i slutet av maj.
Måste verkligen komma igång med mera rörelse. Mer promenader och mera träning på gymmet.
De pratade sig varma om spinningen idag, men jag har testat och cykel är inget för mig. Jag kan stå på crosstrainern i nästan 1 timma men spinning, blä. Men jag måste komma igång med något. Nästa vecka tror jag blir mera normal så då ska jag nog få till det. I alla fall bättre än denna veckan. Men vem vet, kanske kan det bli en promenad i dag också. En kort ska jag nog klara av att klämma in.
Tidigt i morgon bitti, typ kl 04 åker vår gäst, det känns trist. Å andra sidan ska det bli lite skönt att ha hemmet för sig själv igen. Det har varit så roligt att ha honom här så lite tomt kommer det att bli, men vi har haft en väldigt hektisk vecka så det ska bli skönt att få ta det lite lugnare.
Tog i dag på mig ett par byxor som jag köpte tighta i september förra året. De trillar inte av mig men jag skulle nog behöva ett skärp. Det känns positivt. Men det är tråkigt när vikten står stilla. Måste verkligen få den att röra sig i rätt riktning igen. Om 2 veckor är det vägning och det vore skoj om vågen kunde visa på -10 kg eller mer. Men då måste jag börja jobba hårdare på det.
fredag 11 april 2008
Dag 18
Ja ha, då har jag gjort det.
I går gick det inte låta bli.
Jag tog en köttbulle och några till.
Vi har ju vår USA gäst här och i går hade min man bjudit hem ytterligare 4 vänner på en sen middag. Önskad meny var "swedish meatballs" och det klart att jag fixar det. Allt blev senare än jag tänkt och plötsligt insåg jag att jag missat min sista soppa, alla satt och åt och själva drack jag vatten. Det var jätte trevligt och vi pratade länge. När alla åkt hem skulle jag ta hand om alla rester, frysa in och förpacka, diska mm. Min man gick och la sig eftersom han skulle upp tidigt i dag. Det var bara jag, köttbullarna, fetaosten och en fasligt tom mage. Så plötsligt stoppade jag in en köttbulle i munnen. Det blev några till, det blev en bit feta ost och några små kantareller som satt fast i vispen efter att jag gjort såsen.
Det var så gott.
Efteråt slog det mig att det nog var dumt att bryta den berömde ketonfasen, men hej, då var det ju redan försent. Jag mår inte särskilt dåligt över det jag gjorde, men det gör det svårare i dag att stå emot känslan att göra det igen. Fick ringa en kompis medan jag plockade in frukosten efter vår gäst. Annars hade jag nog tagit en ostskiva.
Visst jag gjorde något dumt, det var gott och jag njöt, men idag är det soppor som gäller. Ska inte ge mig dåligt samvete.
Men jag undrar hur "farligt" det var för min förbränning och ketonerna? Någon som vet?
I vilket fall så kommer jag förmodligen inte att komma åt datorn igen förrän på måndag. Vår gäst sover ju på mitt kontor och han åker hem på måndag.
Nu måste jag ta en promenad innan barnen ska hämtas.
I går gick det inte låta bli.
Jag tog en köttbulle och några till.
Vi har ju vår USA gäst här och i går hade min man bjudit hem ytterligare 4 vänner på en sen middag. Önskad meny var "swedish meatballs" och det klart att jag fixar det. Allt blev senare än jag tänkt och plötsligt insåg jag att jag missat min sista soppa, alla satt och åt och själva drack jag vatten. Det var jätte trevligt och vi pratade länge. När alla åkt hem skulle jag ta hand om alla rester, frysa in och förpacka, diska mm. Min man gick och la sig eftersom han skulle upp tidigt i dag. Det var bara jag, köttbullarna, fetaosten och en fasligt tom mage. Så plötsligt stoppade jag in en köttbulle i munnen. Det blev några till, det blev en bit feta ost och några små kantareller som satt fast i vispen efter att jag gjort såsen.
Det var så gott.
Efteråt slog det mig att det nog var dumt att bryta den berömde ketonfasen, men hej, då var det ju redan försent. Jag mår inte särskilt dåligt över det jag gjorde, men det gör det svårare i dag att stå emot känslan att göra det igen. Fick ringa en kompis medan jag plockade in frukosten efter vår gäst. Annars hade jag nog tagit en ostskiva.
Visst jag gjorde något dumt, det var gott och jag njöt, men idag är det soppor som gäller. Ska inte ge mig dåligt samvete.
Men jag undrar hur "farligt" det var för min förbränning och ketonerna? Någon som vet?
I vilket fall så kommer jag förmodligen inte att komma åt datorn igen förrän på måndag. Vår gäst sover ju på mitt kontor och han åker hem på måndag.
Nu måste jag ta en promenad innan barnen ska hämtas.
tisdag 8 april 2008
Fortfarande dag 15
Men jag orkar inte mera....
Mannen ringde hem och sa att han och vår gäst tog en liten tur i Göteborg. Det är helt ok, det klart att han ska få chansen att se Göteborg, dessutom får jag lite mera tid på mig till städningen.
Men vad hjälper det när inte orkar mer än att gå upp för trappan utan att känna mig helt matt och svimfärdig. Måste orka lite till, har städat färdigt mitt kontor och tillika gästrum. Dammsugit sonens rum, plockat under en del av den rena tvätten. Men hua det är en del kvar att göra.
Suck, vilken lång dag det blir. Resten av veckan är också fullspäckad med aktiviteter. I morgon efter jobbet är det barnkör x2 och styrelsemöte.
Torsdag bjuder vi 5 personer på middag och då har jag inte räknat in min egen familj minus mig.
Fredag är det fullt ös hela eftermiddagen och kvällen.
Lördag åker vår gäst till andra bekanta över dagen.
Men vi ska på två kalas kl 13 och kl15, så det blir ingen ro.
Söndag har vi också aktiviteter planerade och tidigt på måndags morgonen ska vår gäst resa hem. Han blir dock hämtad så vi behöver inte åka en resa till till Landvetter.
Kanske ändå är bäst att göra någonting. Ser fram emot en varm dusch om en stund.
Mannen ringde hem och sa att han och vår gäst tog en liten tur i Göteborg. Det är helt ok, det klart att han ska få chansen att se Göteborg, dessutom får jag lite mera tid på mig till städningen.
Men vad hjälper det när inte orkar mer än att gå upp för trappan utan att känna mig helt matt och svimfärdig. Måste orka lite till, har städat färdigt mitt kontor och tillika gästrum. Dammsugit sonens rum, plockat under en del av den rena tvätten. Men hua det är en del kvar att göra.
Suck, vilken lång dag det blir. Resten av veckan är också fullspäckad med aktiviteter. I morgon efter jobbet är det barnkör x2 och styrelsemöte.
Torsdag bjuder vi 5 personer på middag och då har jag inte räknat in min egen familj minus mig.
Fredag är det fullt ös hela eftermiddagen och kvällen.
Lördag åker vår gäst till andra bekanta över dagen.
Men vi ska på två kalas kl 13 och kl15, så det blir ingen ro.
Söndag har vi också aktiviteter planerade och tidigt på måndags morgonen ska vår gäst resa hem. Han blir dock hämtad så vi behöver inte åka en resa till till Landvetter.
Kanske ändå är bäst att göra någonting. Ser fram emot en varm dusch om en stund.
Dag 15
Gjorde misstaget att ställa mig på vågen i morse igen. Så sur man blir när man ser att vågen visar uppåt några hg. Men jag antar att det är hormoner i rörelse och att jag binder vätska nu. Får innerligt hoppas det i alla fall.
Nu gör jag det igen.
Sätter mig vid datorn när jag har 1000 andra saker att göra, så typiskt mig. Om 2 ½ timma kommer min man hem med vår USA-gäst. Då vill jag ju att allt ska se rent och snyggt ut. Men idag finns det inga krafter i min kropp. Känner mig sjuk. Har ont i halsen och fryser. Huvudet värker och hela kroppen känns tung och slö. Ligger efter i vatten drickandet så det kan vara en orsak, men jag har svårt att tänka mig att det är den enda orsaken. Skulle helst vilja ligga i sängen och bli varm och skön. Att barnen är hemma idag också gör inte saken lättare. Nu har de börjat tröttna på varandra, de kivas hela tiden och jag har inte ork att ta i tu med det.
Jag som har sagt att jag ska jobba i morgon, hur ska det gå? Jag får hoppas att det går över snabbt. Vill inte vara sjuk nu när vi har främmande.
På xtravaganza kursen sa hon att vi inte får tugga tuggummi eller ta halstabletter, det enda man kunde ta mot sin andedräkt och smak i munnen var munvatten och mintpapper. Sådana har jag inte hittat i sverige men beställde från USA häromdagen. De skulle inte komma förrän om drygt en vecka men dök upp i dag. Jag hade dock helt missat att jag var tvungen att tulla för dem så det blev ännu lite dyrare. Får se om några i gruppen kanske vill köpa några askar. Min personliga favorit är faktiskt kanel. Det låter kanske knasigt, men amerikanarna är galna i kanel. Det är starkt som katten men det blir en skön fräsch känsla i munnen för en stund, som ombyte.
Bäst att jag städar lite till, nu har jag ju fått ur mig lite av det värsta, borde välklara av att städa en liten stund till och sedan ställa mig i en varm och go dusch.
Nu gör jag det igen.
Sätter mig vid datorn när jag har 1000 andra saker att göra, så typiskt mig. Om 2 ½ timma kommer min man hem med vår USA-gäst. Då vill jag ju att allt ska se rent och snyggt ut. Men idag finns det inga krafter i min kropp. Känner mig sjuk. Har ont i halsen och fryser. Huvudet värker och hela kroppen känns tung och slö. Ligger efter i vatten drickandet så det kan vara en orsak, men jag har svårt att tänka mig att det är den enda orsaken. Skulle helst vilja ligga i sängen och bli varm och skön. Att barnen är hemma idag också gör inte saken lättare. Nu har de börjat tröttna på varandra, de kivas hela tiden och jag har inte ork att ta i tu med det.
Jag som har sagt att jag ska jobba i morgon, hur ska det gå? Jag får hoppas att det går över snabbt. Vill inte vara sjuk nu när vi har främmande.
På xtravaganza kursen sa hon att vi inte får tugga tuggummi eller ta halstabletter, det enda man kunde ta mot sin andedräkt och smak i munnen var munvatten och mintpapper. Sådana har jag inte hittat i sverige men beställde från USA häromdagen. De skulle inte komma förrän om drygt en vecka men dök upp i dag. Jag hade dock helt missat att jag var tvungen att tulla för dem så det blev ännu lite dyrare. Får se om några i gruppen kanske vill köpa några askar. Min personliga favorit är faktiskt kanel. Det låter kanske knasigt, men amerikanarna är galna i kanel. Det är starkt som katten men det blir en skön fräsch känsla i munnen för en stund, som ombyte.
Bäst att jag städar lite till, nu har jag ju fått ur mig lite av det värsta, borde välklara av att städa en liten stund till och sedan ställa mig i en varm och go dusch.
måndag 7 april 2008
Dag 14
Ok en fjärde del av tiden har gått och faktiskt också en fjärde del av vikten som jag ska gå ner. Faktiskt lite mer.
Men så idag kom det jag fasat för. Lite upp.
Jag vet, jag får skylla mig själv. Kan inte förstå att det ska vara så svårt att låta bli att ställa sig på vågen varje morgon. Jag vet ju hur dåligt jag mår om det pekar åt fel håll. Men ändå så gör jag det. Antagligen för att en nedgång ger drivkraften att fortsätta ett tag till.
Men jag känner mig inte så deppig idag ändå. Jag inbillar mig helt enkelt att jag har ägglossning och snart mens, då brukar man ju svullna lite. Midjemåttet var nämligen också lite större.
Men jag har slarvat lite. Inte på så sätt att jag ätit något. Men jag kom helt ur balans med mattiderna igår. Sen frukost, en massa annat kom i vägen så att jag missade lunch och fick ta två soppor på kvällen varav en ganska sent. Det kan också spela roll när jag tänker på dagens resultat på vågen.
Jag kämpar vidare. Men det som är konstigt är att jag fortfarande har den där otäcka känslan i halsen och svalget. Det känns som om jag har ludd i halsen. Så äckligt. Men jag antar att jag får leva med det i alla fall 6 veckor till.
Jag har fått för mig att jag kommer att minska som mest i vikt i början och sedan kommer det att bli svårare. Men om jag skulle gå ned i samma takt hela tiden skulle jag gå ner sammanlagt 24 kg och då skulle jag väga strax under 70 om 8 veckor. Det låter ju inte så tokigt.
Men om min teori om snabbast minskning i början stämmer så vill jag ligga lite extra nu ibörjan så att jag bränner mycket.
Skulle vara intressant att få ställa sig på den där vågen ingen. Den som jag vägde in mig på på gymmet. Den som visade kroppsfett, muskler mm. Jag har ju inte rört på mig i den önskade utsträckningen så jag kanske förlorat en massa muskler i stället för fett. Det vore inte bra.
Har försökt att få med en kompis till gymmet flera gånger nu men hon kan inte. Det börjar blir trist. När hon var inne i en träningsfas för ett tag sedan och ringde så bangade jag bara om jag helt enkelt inte kunde. Annars så gick jag även om jag egentligen inte kände för det. Man önskar ju lite att man kunde få tillbaka lite av det nu. Men jag får väl gå själv. Visst har jag fler kompisar att fråga men de som jag brukar motionera med är mest sugna på promenader, vilket är helt ok med mig, men just idag vet jag att ingen av dem kan. Dessutom så kommer veckan att vara lite fulltecknad. Vi får en gäst från USA som ska bo hos oss i nästan 1 vecka.
Måste fokusera på stranden, bikinin och mitt smala jag. Önskar att jag kunde leka lite med photoshop eller något i den stilen. Det vore skoj att ändra min bild och se hur jag kanske skulle kunna se ut om 20 kg. Det var 13 år och 2 barn sedan jag sist vägde någonting runt 70 kg. SÅ jag har ingen aning om hur jag skulle kunna se ut. Vad kommer att hända, kommer magen att försvinna? Kommer brösten att bli mycket mindre? Kommer jag att minska i mått proportionerligt? Frågorna kan bli många men jag vet ju att jag måste vänta och se.
I dag var jag först hemma för att jag fått en ilsken ögoninfektion, men strax innan lunch ringde skolan och sa att min dotter hade kräkts så det blev till att hämta henne. Så nu har jag vård av sjukt barn i stället. Att gå hemma är inte bra för vatten drickandet. Jag hamnar efter på en gång. Så får jag drick massor av vatten på eftermiddagen och kvällen. Suck.
Nå ja, om ingen mer blir sjuk och hon blir bättre så får jag i alla fall sovmorgon i morgon. Det är ju skönt. Å andra sidan så kan det ju också hända att flera blir sjuka och vad gör vi då med vår USA gäst som kommer i morgon?
Missa inte den spännande fortsättningen.....
Men så idag kom det jag fasat för. Lite upp.
Jag vet, jag får skylla mig själv. Kan inte förstå att det ska vara så svårt att låta bli att ställa sig på vågen varje morgon. Jag vet ju hur dåligt jag mår om det pekar åt fel håll. Men ändå så gör jag det. Antagligen för att en nedgång ger drivkraften att fortsätta ett tag till.
Men jag känner mig inte så deppig idag ändå. Jag inbillar mig helt enkelt att jag har ägglossning och snart mens, då brukar man ju svullna lite. Midjemåttet var nämligen också lite större.
Men jag har slarvat lite. Inte på så sätt att jag ätit något. Men jag kom helt ur balans med mattiderna igår. Sen frukost, en massa annat kom i vägen så att jag missade lunch och fick ta två soppor på kvällen varav en ganska sent. Det kan också spela roll när jag tänker på dagens resultat på vågen.
Jag kämpar vidare. Men det som är konstigt är att jag fortfarande har den där otäcka känslan i halsen och svalget. Det känns som om jag har ludd i halsen. Så äckligt. Men jag antar att jag får leva med det i alla fall 6 veckor till.
Jag har fått för mig att jag kommer att minska som mest i vikt i början och sedan kommer det att bli svårare. Men om jag skulle gå ned i samma takt hela tiden skulle jag gå ner sammanlagt 24 kg och då skulle jag väga strax under 70 om 8 veckor. Det låter ju inte så tokigt.
Men om min teori om snabbast minskning i början stämmer så vill jag ligga lite extra nu ibörjan så att jag bränner mycket.
Skulle vara intressant att få ställa sig på den där vågen ingen. Den som jag vägde in mig på på gymmet. Den som visade kroppsfett, muskler mm. Jag har ju inte rört på mig i den önskade utsträckningen så jag kanske förlorat en massa muskler i stället för fett. Det vore inte bra.
Har försökt att få med en kompis till gymmet flera gånger nu men hon kan inte. Det börjar blir trist. När hon var inne i en träningsfas för ett tag sedan och ringde så bangade jag bara om jag helt enkelt inte kunde. Annars så gick jag även om jag egentligen inte kände för det. Man önskar ju lite att man kunde få tillbaka lite av det nu. Men jag får väl gå själv. Visst har jag fler kompisar att fråga men de som jag brukar motionera med är mest sugna på promenader, vilket är helt ok med mig, men just idag vet jag att ingen av dem kan. Dessutom så kommer veckan att vara lite fulltecknad. Vi får en gäst från USA som ska bo hos oss i nästan 1 vecka.
Måste fokusera på stranden, bikinin och mitt smala jag. Önskar att jag kunde leka lite med photoshop eller något i den stilen. Det vore skoj att ändra min bild och se hur jag kanske skulle kunna se ut om 20 kg. Det var 13 år och 2 barn sedan jag sist vägde någonting runt 70 kg. SÅ jag har ingen aning om hur jag skulle kunna se ut. Vad kommer att hända, kommer magen att försvinna? Kommer brösten att bli mycket mindre? Kommer jag att minska i mått proportionerligt? Frågorna kan bli många men jag vet ju att jag måste vänta och se.
I dag var jag först hemma för att jag fått en ilsken ögoninfektion, men strax innan lunch ringde skolan och sa att min dotter hade kräkts så det blev till att hämta henne. Så nu har jag vård av sjukt barn i stället. Att gå hemma är inte bra för vatten drickandet. Jag hamnar efter på en gång. Så får jag drick massor av vatten på eftermiddagen och kvällen. Suck.
Nå ja, om ingen mer blir sjuk och hon blir bättre så får jag i alla fall sovmorgon i morgon. Det är ju skönt. Å andra sidan så kan det ju också hända att flera blir sjuka och vad gör vi då med vår USA gäst som kommer i morgon?
Missa inte den spännande fortsättningen.....
söndag 6 april 2008
Dag 13
Missade en hel dag, det var första gången men med all säkerhet inte den sista.
I vilket fall så fortsätter vågen att peka nedåt, märker inte så mycket på midjemåttet ännu, men det kommer väl förhoppningsvis. Måste träna mera, rör på mig alldeles för lite.
Min deal med mig själv är:
Jag ska gå ner 20 kg.
Målet är att jag ska klara det på de 8 veckor som vi planerat, jag kommer att minst gå 8 veckor på kuren. Om jag inte gått ner 20kg om 8 veckor så får jag fortsätta lite till. Men om jag gått ner 20 kg innan 8 veckor så ska jag ändå köra 8 veckor. Lite mer gör ju inget. Vågen ska stå på 70 innan sommarlovet!
Delmålen är indelade i 5 kilos intervaller. Det känns lagom. Nu försöker jag att komma på bra belöningar när jag klarat varje delmål så att jag har något att stäva mot. Men det står helt stilla i knoppen.
Dagen har ju bara börjat så jag har inte så mycket att säga om mina soppor. Det är bara en sak som jag börjar bli irriterad över. Det killar så i halsen. Det känns som om jag har något luddigt sittande längst ner i svalget, det retar så jag blir tokig, en jätte otrevlig känsla. Om den försvann så skulle det inte vara något jobbigt alls.
Skriver kanske mer framåt kvällen eller så gör jag det inte.
I vilket fall så fortsätter vågen att peka nedåt, märker inte så mycket på midjemåttet ännu, men det kommer väl förhoppningsvis. Måste träna mera, rör på mig alldeles för lite.
Min deal med mig själv är:
Jag ska gå ner 20 kg.
Målet är att jag ska klara det på de 8 veckor som vi planerat, jag kommer att minst gå 8 veckor på kuren. Om jag inte gått ner 20kg om 8 veckor så får jag fortsätta lite till. Men om jag gått ner 20 kg innan 8 veckor så ska jag ändå köra 8 veckor. Lite mer gör ju inget. Vågen ska stå på 70 innan sommarlovet!
Delmålen är indelade i 5 kilos intervaller. Det känns lagom. Nu försöker jag att komma på bra belöningar när jag klarat varje delmål så att jag har något att stäva mot. Men det står helt stilla i knoppen.
Dagen har ju bara börjat så jag har inte så mycket att säga om mina soppor. Det är bara en sak som jag börjar bli irriterad över. Det killar så i halsen. Det känns som om jag har något luddigt sittande längst ner i svalget, det retar så jag blir tokig, en jätte otrevlig känsla. Om den försvann så skulle det inte vara något jobbigt alls.
Skriver kanske mer framåt kvällen eller så gör jag det inte.
fredag 4 april 2008
Dag 11
Ja dagarna går.
Har slutat ta de fröskal som vi blev ordinerade, jag kräktes av dem och de killade mig i halsen under dagen. Jag får prova ett tag utan dem.
Har fortfarande en konstig känsla i halsen men det får jag väl leva med.
Trots att det inte blev någon promenad i går var resultatet positivt på vägen i morse, det kändes skönt. Jag vet att jag inte borde väga mig varje dag, men jag kan inte låta bli. Så varje morgon när jag klivit upp och varit på toaletten väger jag mig i "födelsedagskostymen". Det borde jag inte, för jag blir stressad när det inte visar någon skillnad och jag kan bara gissa hur jag reagerar den dag den pekar uppåt aldrig så lite. Suck.
Annars tycker jag att det går ganska bra, har gått ner en del i vikt men tycker inte att det syns något ännu, jag antar att kroppen inte riktigt hinner med, eller så är det jag som inte gör det. Jag mäter mig och visst midjemåttet är lite mindre ca 3 cm, det är inte mycket. Någon annan i gänget hade förlorat 8 cm i midjan, det är grejor det. Men det kommer förhoppningsvis.
I dag har jag varit på utflykt, det var trevligt. Har varit på studiebesök på ett företag som har ofta har kontakter med via jobbet och efter det samtalade vi kring en uppgift på utbildningen. en trevlig dag alltså. Men just nu ligger jag efter i vattendrickandet och har därför lite huvudvärk. Familjen har gett sig iväg till det vanliga fredagsbadet och jag sitter här och tar det lite lugnt.
I morgon ska vi städa, eventuellt får vi gäster på kvällen och om vi inte får gäster så behöver vi ändå städa, dels för att det verkligen behövs och dels för att vi får usa-gäst i nästa vecka.
Har slutat ta de fröskal som vi blev ordinerade, jag kräktes av dem och de killade mig i halsen under dagen. Jag får prova ett tag utan dem.
Har fortfarande en konstig känsla i halsen men det får jag väl leva med.
Trots att det inte blev någon promenad i går var resultatet positivt på vägen i morse, det kändes skönt. Jag vet att jag inte borde väga mig varje dag, men jag kan inte låta bli. Så varje morgon när jag klivit upp och varit på toaletten väger jag mig i "födelsedagskostymen". Det borde jag inte, för jag blir stressad när det inte visar någon skillnad och jag kan bara gissa hur jag reagerar den dag den pekar uppåt aldrig så lite. Suck.
Annars tycker jag att det går ganska bra, har gått ner en del i vikt men tycker inte att det syns något ännu, jag antar att kroppen inte riktigt hinner med, eller så är det jag som inte gör det. Jag mäter mig och visst midjemåttet är lite mindre ca 3 cm, det är inte mycket. Någon annan i gänget hade förlorat 8 cm i midjan, det är grejor det. Men det kommer förhoppningsvis.
I dag har jag varit på utflykt, det var trevligt. Har varit på studiebesök på ett företag som har ofta har kontakter med via jobbet och efter det samtalade vi kring en uppgift på utbildningen. en trevlig dag alltså. Men just nu ligger jag efter i vattendrickandet och har därför lite huvudvärk. Familjen har gett sig iväg till det vanliga fredagsbadet och jag sitter här och tar det lite lugnt.
I morgon ska vi städa, eventuellt får vi gäster på kvällen och om vi inte får gäster så behöver vi ändå städa, dels för att det verkligen behövs och dels för att vi får usa-gäst i nästa vecka.
torsdag 3 april 2008
Dag 10
Jaha, jag kan ju inte säga att gårdagen slutade i samma goda anda som den startade.
Lovade att hjälpa till med bakning i en pysselgrupp om behov fanns, och i går fanns det behov. Jag skulle baka med barnen. Det gick helt åt skogen. Tigerkakan som skulle vara klar efter en halvtimma var i allra högsta grad INTE färdig, den rann ut över bakbordet när vi skulle kolla den. Vi hade inget att sticka med så vi hade kunnat kolla innan. De små kakorna som vi skulle göra belv kanske inte så snygga utseende mässigt men min man säger att de var goda. Själv vet jag inte eftersom jag inte kan smaka.
Efter kvällens misslyckade bakning var planen att jag skulle ringa ett viktigt samtal och efter det gå en promenad. Men som så ofta när man har ont om tid så rusade tiden iväg och jag hann inte ringa mitt samtal. Promenad blev det men inte någon rask och lång, tja lång var den om man räknar tiden den tog. Men det var avbrott efter avbrott, så effektiv var den inte.
Dessutom så glömde jag att ta min sista soppa eftersom det blev så tight om tid. För lite vatten och en soppa mindre under dagen.
I morse visade vågen 1 hg ner. Den men inte mer.
Inte så kul, men det ska gå. jag börjar misstänka att jag kommer att behöva hålla på i mer än 8 veckor för att nå mitt mål. Måste i nuläget gå ner 3,5 hg om dagen om det ska hålla. Och det tror jag inte på.
I kväll ska jag på X-tra träff igen. Läxan tills i dag var att göra ett kollage över våra drömmar. Men jag har inte hunnit det heller. Var ju på sista träffen i måndagskväll.
Tänkte göra en mindmap i stället, får byta ut orden till bilder senare. Detta kollage skulle vara bra att ha som morot och uppmuntran och peppning. Så jag vill göra det men har inte hunnit tills idag. Visst vore det roligt att ha något att visa i kväll men det är ju för min egen skull jag gör det.
Jag skriver kanske mera frammåt kvällen, klockan är bara 15 och jag ska snart träffa en kollega för lite jobbsnack.
Lovade att hjälpa till med bakning i en pysselgrupp om behov fanns, och i går fanns det behov. Jag skulle baka med barnen. Det gick helt åt skogen. Tigerkakan som skulle vara klar efter en halvtimma var i allra högsta grad INTE färdig, den rann ut över bakbordet när vi skulle kolla den. Vi hade inget att sticka med så vi hade kunnat kolla innan. De små kakorna som vi skulle göra belv kanske inte så snygga utseende mässigt men min man säger att de var goda. Själv vet jag inte eftersom jag inte kan smaka.
Efter kvällens misslyckade bakning var planen att jag skulle ringa ett viktigt samtal och efter det gå en promenad. Men som så ofta när man har ont om tid så rusade tiden iväg och jag hann inte ringa mitt samtal. Promenad blev det men inte någon rask och lång, tja lång var den om man räknar tiden den tog. Men det var avbrott efter avbrott, så effektiv var den inte.
Dessutom så glömde jag att ta min sista soppa eftersom det blev så tight om tid. För lite vatten och en soppa mindre under dagen.
I morse visade vågen 1 hg ner. Den men inte mer.
Inte så kul, men det ska gå. jag börjar misstänka att jag kommer att behöva hålla på i mer än 8 veckor för att nå mitt mål. Måste i nuläget gå ner 3,5 hg om dagen om det ska hålla. Och det tror jag inte på.
I kväll ska jag på X-tra träff igen. Läxan tills i dag var att göra ett kollage över våra drömmar. Men jag har inte hunnit det heller. Var ju på sista träffen i måndagskväll.
Tänkte göra en mindmap i stället, får byta ut orden till bilder senare. Detta kollage skulle vara bra att ha som morot och uppmuntran och peppning. Så jag vill göra det men har inte hunnit tills idag. Visst vore det roligt att ha något att visa i kväll men det är ju för min egen skull jag gör det.
Jag skriver kanske mera frammåt kvällen, klockan är bara 15 och jag ska snart träffa en kollega för lite jobbsnack.
onsdag 2 april 2008
Dag 9
Ja, snart har ytterligare en dag gått. Men just nu är klockan bara halv 6 så det är en stund kvar på dagen.
Har över lag haft en bättre dag i dag än i går. Jag antar att det delvis beror på att jag efter min promenad i går kväll fick ett positivt resultat på vågen. Då går det lättare att kämpa på.
Men trots att jag bara skulle ta en tesked utav de otäcka fröskalen i morse så gick det inte. Får ta en paus och prata med soppcoachen om det. Lite mineralvatten skulle också sätta piff på tillvaron.
Måste komma ihåg att fråga.
Eftermiddagen var kanske inte helt lyckad, kom ihop mig med min dotter och känner mig grinig.
Om en liten stund ska jag till vår pysselgrupp och baka kakor, det känns väl helt rätt mitt i denna soppdiet!!!!
Men det ska nog gå. Bara att blunda och tänka på stranden, bikinin och de vita jeansen. Det SKA gå!
Men nu måste jag rusa.
Har över lag haft en bättre dag i dag än i går. Jag antar att det delvis beror på att jag efter min promenad i går kväll fick ett positivt resultat på vågen. Då går det lättare att kämpa på.
Men trots att jag bara skulle ta en tesked utav de otäcka fröskalen i morse så gick det inte. Får ta en paus och prata med soppcoachen om det. Lite mineralvatten skulle också sätta piff på tillvaron.
Måste komma ihåg att fråga.
Eftermiddagen var kanske inte helt lyckad, kom ihop mig med min dotter och känner mig grinig.
Om en liten stund ska jag till vår pysselgrupp och baka kakor, det känns väl helt rätt mitt i denna soppdiet!!!!
Men det ska nog gå. Bara att blunda och tänka på stranden, bikinin och de vita jeansen. Det SKA gå!
Men nu måste jag rusa.
tisdag 1 april 2008
Dag 8
Japp en hel vecka avklarad.
Men vad hjälper der.
I dag är ingen bra dag.
Hoppas den går fort i alla fall.
Började dagen som vanligt, att gåpå toa och efter det väga mig. Det var inte så roligt.
I början rasade kilona, nu går det långsammare och från i går hade det inte hänt någonting, inte ens ett hg. SÅ trist. Blev lite deppig av det.
Ställde mig i duschen, det var gott.
Skulle sedan klä på mig, men som vanligt finns det inget som jag tycker passar. Skulle behöva köpra några tröjor.
Gjorde sedan ett försök att få till håret, men det gick inget vidare. Det fick bli lite spännen, men så vidare snyggt blev det inte. Suck.
Drog vidare till köket för dagens frukostsoppa. Soppan är det minsta problemt just nu, och linfröoljan också. De förbaskade fröskalen däremot kräks jag av. Och jag överdriver inte. De känns som om de sitter kvar i halsen och skaver hela dagen, trots 5 liter vatten. När jag skulle göra ett försök att dricka fröna med vatten istället för i soppan gick det kanske inte helt smidigt. Jag kunde bara få i mig 2/3 sedan spydde jag. Bara lite, men tillräckligt för att jag skulle hälla ut resten av vattnet med fröskalen. Får väl fortsätta att förpesta mina soppor med fröskalen. Det går lite lättare att få isig dem då. Men jag måste maila Maria i kväll och fråga hur viktiga de är. För detta blir bara värre och värre.
Som lite sxtra topping på det jobbiga så har jag fårr rejäla självsprickor båda på hälar och tummar. Den ena på tummen har jag fått plåstra om ordentligt, för så fort jag råkar nudda något med tummspetsen börjar det blöda. Ingen höjdare det heller.
Måste ut och röra på mig i kväll, för jag vet inte om jag orkar en dag till med en oförändrad våg. Jag har ju inte rört på mig särskillt mycket sedan jag började med sopporna och det är förhoppningsvis det som gör att vågen inte fortsätter nedåt.
Det som gör det hela ännu jobbigare just nu är att klockan bara är 10 och jag har hela dagen framför mig. Kollegorna har rast just nu och det är tårta idag. Så jag valde att sätta mig här en stund och skriva av mig lite.
Har börjat fundera lite på delmål, måste nog det för att klara och orka detta.
Har sedan länge sagt att om jag går ner till 75 så ska jag tatuera mig. Kanske ska jag sätta det som ett av mina mål. Men vad skulle den tatueringen föreställa och var skulle jag ha den. Jag vill ha den på ett ställe som jag kan visa om jag känner för det men som jag utan större problem skulle kunna hålla gömd och hemlig. Får klura på det.
Senare:
En annan fråga som gnager är hur länge jag ska hålla på. Ska jag hålla på mina 8 veckor eller ska jag hålla på med ren kur tills jag når en viss vikt. Den har jag inte heller svaret på ännu.
Det som är lite trist just nu är att jag är stingslig och grinig, jag har ingen lust till någonting. Jag skulle helst vilja vara hemma idag. Men det går inte. Har bara nu bara haft en lektion, och jag var sur större delen av denna. Dessutom ska jag åka vidare till Saleby efter jobbet för en konferens, det fick jag reda på nyss. Bara jag är hemma till 5 för då stänger dagis. Vilket himla åkande.
Nä, det är lika bra jga lägger ner, skriver bara tråkigheter i alla fall. Det är helt enkelt en sådan dag idag. Ha och de flesta i viktgruppen har sagt att det börjar bli mycket bättre dag 8-9, det kan jag inte märka ännu i alla fall. Suck!
Men vad hjälper der.
I dag är ingen bra dag.
Hoppas den går fort i alla fall.
Började dagen som vanligt, att gåpå toa och efter det väga mig. Det var inte så roligt.
I början rasade kilona, nu går det långsammare och från i går hade det inte hänt någonting, inte ens ett hg. SÅ trist. Blev lite deppig av det.
Ställde mig i duschen, det var gott.
Skulle sedan klä på mig, men som vanligt finns det inget som jag tycker passar. Skulle behöva köpra några tröjor.
Gjorde sedan ett försök att få till håret, men det gick inget vidare. Det fick bli lite spännen, men så vidare snyggt blev det inte. Suck.
Drog vidare till köket för dagens frukostsoppa. Soppan är det minsta problemt just nu, och linfröoljan också. De förbaskade fröskalen däremot kräks jag av. Och jag överdriver inte. De känns som om de sitter kvar i halsen och skaver hela dagen, trots 5 liter vatten. När jag skulle göra ett försök att dricka fröna med vatten istället för i soppan gick det kanske inte helt smidigt. Jag kunde bara få i mig 2/3 sedan spydde jag. Bara lite, men tillräckligt för att jag skulle hälla ut resten av vattnet med fröskalen. Får väl fortsätta att förpesta mina soppor med fröskalen. Det går lite lättare att få isig dem då. Men jag måste maila Maria i kväll och fråga hur viktiga de är. För detta blir bara värre och värre.
Som lite sxtra topping på det jobbiga så har jag fårr rejäla självsprickor båda på hälar och tummar. Den ena på tummen har jag fått plåstra om ordentligt, för så fort jag råkar nudda något med tummspetsen börjar det blöda. Ingen höjdare det heller.
Måste ut och röra på mig i kväll, för jag vet inte om jag orkar en dag till med en oförändrad våg. Jag har ju inte rört på mig särskillt mycket sedan jag började med sopporna och det är förhoppningsvis det som gör att vågen inte fortsätter nedåt.
Det som gör det hela ännu jobbigare just nu är att klockan bara är 10 och jag har hela dagen framför mig. Kollegorna har rast just nu och det är tårta idag. Så jag valde att sätta mig här en stund och skriva av mig lite.
Har börjat fundera lite på delmål, måste nog det för att klara och orka detta.
Har sedan länge sagt att om jag går ner till 75 så ska jag tatuera mig. Kanske ska jag sätta det som ett av mina mål. Men vad skulle den tatueringen föreställa och var skulle jag ha den. Jag vill ha den på ett ställe som jag kan visa om jag känner för det men som jag utan större problem skulle kunna hålla gömd och hemlig. Får klura på det.
Senare:
En annan fråga som gnager är hur länge jag ska hålla på. Ska jag hålla på mina 8 veckor eller ska jag hålla på med ren kur tills jag når en viss vikt. Den har jag inte heller svaret på ännu.
Det som är lite trist just nu är att jag är stingslig och grinig, jag har ingen lust till någonting. Jag skulle helst vilja vara hemma idag. Men det går inte. Har bara nu bara haft en lektion, och jag var sur större delen av denna. Dessutom ska jag åka vidare till Saleby efter jobbet för en konferens, det fick jag reda på nyss. Bara jag är hemma till 5 för då stänger dagis. Vilket himla åkande.
Nä, det är lika bra jga lägger ner, skriver bara tråkigheter i alla fall. Det är helt enkelt en sådan dag idag. Ha och de flesta i viktgruppen har sagt att det börjar bli mycket bättre dag 8-9, det kan jag inte märka ännu i alla fall. Suck!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)