Dag 21

Sitter på jobbet, har kort lunch, det gillar jag inte. Menjag ska bara fixa min soppa och skriva några ord här.
I dag pekade vågen lite nedåt igen, det var skönt, men det är en lång väg kvar att gå, tror inte att jag kommer att nå målet på de 8 veckor som var tanken. Det kommer att ta några veckor till. Men det blir inte bättre av att gnälla, det är bara att jobba på lite hårdare.
Desto snabbare jag når målet desto snabbare får jag börja med uppstrappning och lite mat. Det ser jag ju fram emot.

Jag börjar få lite ångest över mitt jobb. Det påverkar mig inte direkt positivt. Oroar mig mycket. Jag är utbildad lärare, men arbetar just nu som slöjdlärare. Problemet är att min tjänst annonseras ut varje vår eftesom jag är obehörig på just slöjd biten. Sean i höstas läer jag slöjd på distans och om ett år är jag behörig, m en det hjälper inte just nu. Vi är tre "slöjdlärare" som sitter i samma sits. Alltså tre tjänster som ska ut, alla kommer vi att söka våra egna och varandras tjänster, men jag vet också att åtminstone en behörig lärare kommer att söka tjänsterna också. Min tjänst är delad mellan två skolor, jag trivs på min ena skola men inte på den andra. Så kontentan är: jag vill inte behöva gå över på klasslärartjänst igen, men jag trivs inte helt med min arbetssituation som den är heller. Det värsta är att inte veta. Vet i dagsläget inte när min tjänst kommer att annonseras ut och när man möjligen skulle kunna få reda på om jag får vara kvar eller inte. Det tar på psyket att inte veta. Brukar ha svårt att tala om något som jag är bra på men jag har just kommit på något, jag är en mästare på att oroa mig. Kanske inte den bästa av kvaliteer men jag är bra på det.

nu är snart lunchen över och eleverna kommer att rusa in igen. Gruppen som jag ska ha de närmsta 2 timmarna består av 16 elever i åldrarna 10-12 år. Det är en svettig eftermiddag framför. Puh. Men tiden går snabbt.