Det är inte sant.
Min man har inte ens kommit fram till Göteborg, helgen har inte mer än börjat, fredagen är inte ens sen och jag har fuskat.
Jag som mådde så bra i middags, nu bara några korta timmar senare sitter och och deppar totalt. Barnen beställde hembakt pizza, och det gjorde jag åt dem, men när osten skulle in så kunde jag inte hålla mig, det blev ost, och lite annat, nu grämer jag mig över detta så till den milda grad, jag vill bara ut och gå, nu på direkten. Måste röra på mig och det kommer jag inte kunna göra förrän på söndag kväll. Varför gör jag så här? Just nu vill jag bara att barnen ska somna så att jag får gråta i fred. Varför sabbar jag så för mig själv! Jag kommer ju inte att nå mitt delmål tills på onsdag om jag gör så här, det är andra gången på 3½vecka och bara lite drygt en vecka sedan sist. Nu kommer jag att få en fruktansvärt svår dag i morgon, att inte fortsätta att stoppa mat i munnen. Sörja skit!
Jag orkar inte ens sätta mig i TV soffan med barnen för att se på "Så ska det låta" jag tjuter snart på riktigt.
Jag som provade alla kläder och var så glad. Är ju som en sketen berg och dalbana. Ena stunder lyrisk och andra stunden långt ner i skiten.
SUCK!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar