Dag 44

Oj vilken konstig dag. Både sexor och femmor har haft prao så mina slöjdgrupper har varit små och behändiga. Har haft det riktigt trevligt. Sedan kom hela gruppen fyror i eftermiddag och de är helt hysteriska. Men nu är det gjort. Trodde jag skulle få slaganfall när jag upptäckte att någon klippt av varptrådarna till vävstolen. På HELT fel ställe. En massa extra jobb som jag inte har tid till. SUCK!

Fick ett sms från min man vid lunch tid, har du på dig stegräknaren? Nej men dra mig baklänges, den hade jag ju glömt. Så fort ner med mobilen i fickan, eftersom den har stegräknare, tur för mig att jag ska ut på långpromenad i kväll. Det borde rätta till det lite, då kommer jag i alla fall få ihop till mina 12000 steg.

Jag fick också svar på frågan jag ställt min man i flera veckor nu. När var det vi skulle besiktiga bilen? Jag fick för mig att vi fått ett brev från besiktningen för ett bra tag sedan och att vi hade tid i slutet av april, det var därför jag började trakassera honom. Men han hade ingen aning, det har inte hänt något på den fronten. Men så idag bad jag honom kolla upp det i allafall. Och jodå, så att.....den 28 april skulle vi besiktiga bilen. Så jag antar att jag måste ta den gamla bilen i morgon eftersom det förmodligen är körförbud på vår lite nyare bil. Tack för det! Dessutom så har vi ju betalt för en besiktning som vi inte gjort. Dubbla utgifter, det brukar ju vara roligt!

Men nu är det slut på gnället. Jag ska ta mig en soppa, dricka lite vatten och vänta på att min väninna ringer och talar om när vi ska gå vår promenad. Ringer hon inte, ringer jag henne och kan hon inte så går jag själv.

Jag är ju som jag är så jag räknade på när jag kan tänkas nå min målvikt. Så mycket hade jag för mig på rasten i förmiddags. Så jag kom fram till att jag nog kan börja upptrappningen någon av de första dagarna i juni. Min coach tyckte att jag kunde göra 2 veckors upptrappning och 4 veckor på halvfart. Men då har min extremt vassa lilla hjärna räknat ut att jag inte kan börja med pasta, bröd, ris mm förrän en bra bit in i Juli. Det skulle kunna vara ok, men helgen vecka 28 åker vi på husvagnssemester och då vill jag för enkelhetens skull kunna äta lite pasta mm.
Hm, betyder det att jag måste lägga på ytterligare ett kol för att nå min målvikt ännu tidigare?
Det har min vassa lilla hjärna inte klurat ut ännu. Eftersom det helt enkelt blir för svårt.

Jag har under hela tiden jag gått på sopporna gått många, långa och ganska snabba promenader. Måste jag motionera mera nu när jag kommit ner i vikt? Har kroppen vant sig vid denna motion och anpassat sig? Men detta är ju vad jag tycker om och som jag tror att jag kommer att kunna fortsätta med i framtiden. Vill inte lägga mig till med en massa träning som jag sedan inte kan fortsätta med. Förstår ni vad jag menar? Om jag ökar träningsdosen nu för att få fart på viktminskningen, måste jag då fortsätta med den när jag slutat med sopporna för att inte gå upp i vikt igen? För i så fall vill jag inte träna mera nu än jag tror mig klara när jag är klar. Just nu håller krafterna på att ta helt slut och att promenera så ofta jag kan det tror jag att jag kan klara i framtiden också. Men inte en massa annat. Är jag negativt inställd nu kanske? Men det är lite så mina tankar går just nu.

Nå ja, dags för soppa. Och leta efter stegräknaren, har ju inte hittat den ännu.