Dag 45

Jo om det inte vore för att solen skiner och vädret är underbart så skulle jag nog inte överlevt dagen.

Som jag redan berättat så väger jag mig varje dag, fast man inte borde. Men det har hjälpt mig att orka. Den sista veckan har det inte gått så bra, och jag har inte fuskat med något annat än möjligen mängden vatten.
Har gått ner 1 kg på en vecka och det är lite om jag jämför mot tidigare. Målet känns väldigt långt borta.
När jag ställde mig på vågen i morse, efter en 7 km promenad i går kväll så visade vågen 3 hg plus. Jag började nästan lipa. Så himla hopplöst det kändes. Ville verkligen inte gå till jobbet, hade helst stannat hemma, det var så jobbigt. Har tyckt synd om mig hela dagen. Så fånigt men så är det, det är bara att erkänna.

Utåt får man försöka att hålla masken, men hela förmiddagen har jag känt mig lite deppig. Det är inte så att jag gett upp, men känner mig lite uppgiven. Var dessutom tvungen att handla lite åt familjen och att gå i en butik och se allt som man brukar tycka om att äta!!!! Ingen höjdare.
Det blir mycket gnäll idag, men i dag är det så det känns. Jag kommer inte att äta idag, men om vågen inte rör på sig i rätt riktning i morgon så vet jag inte vad jag gör. Känns svårt att gå på soppor och känna suget efter mat och gå upp i vikt fastän man kämpar så.
Förmodligen är det ägglossning och mens på gång, igen. Men ändå.....plus! Så tråkigt.

Var förbi Kappahl i dag och hittade inte ens något jag ville prova. Bra i och för sig, jag har inga pengar och vill egentligen slippa köpa kläder som förhoppningsvis är för stora om några veckor. Hur nu de där sista kilona ska göra så stor skillnad.

Nä usch nu får jag sluta skriva för nu blir det alldeles för deppigt. Ingen rolig blogg idag inte. Trösten är att jag gått drygt 6000 steg och jag ska försöka ta mig till gymmet och crosstrainern innan styrelsemötet i kväll så jag borde klara dagens mål både vad gäller steg och vatten. på styrelsemötet kan jag pimpla hur mycket vatten som helst.

Hoppas ni andra haft en bättre dag!